Publicerad: 2010-09-10 00:00
Och till skillnad från i Sverige kommer Obama att få in pengar på skattehöjningarna. I Sverige handlar det om läkare, civilingenjörer och villaägare som ska betala något mer. I USA handlar det verkligen om de rika. De riktigt rika.
George W Bushs stora skatterabatt för de högsta inkomsterna infördes 2001 och löper på tio år. Obama vill nu alltså inte höja skatten, bara inte förlänga den i sig ganska obegripliga rabatt som infördes för att ”få mindre företag att växa”. Det är med svenska mått mycket beskedliga inkomstskatter som Obama vill återinföra.
Oberoende Tax Policy Center har räknat ut att ytterligare tio års rabatt skulle kosta skattebetalarna svindlande 680 miljarder dollar. Det kan till exempel jämföras med Obamas stora stimulanspaket för att få USA på fötter efter krisen, på 800 miljarder dollar.
Hela beloppet skulle med fortsatta Bushskatter tillfalla den rikaste hundradelen av befolkningen, med över 500 000 dollar i årsinkomst. Ja, den största delen skulle faktiskt tillfalla den rikaste tusendelen, med sju miljoner dollar (50 miljoner kronor) i genomsnittlig inkomst.
Men USA har en helt annan politisk spelplan än Sverige och skattefrågan är mycket känslig inför höstens kongressval. Republikanernas ståndpunkt avspeglar sig i en kommentar från Dinesh D´Souza (Forbes Magazine). Han kallar Obama för den mest företagarfientliga presidenten någonsin. ”The era of big government is back”, konstaterar han och exemplifierar med att Obama vill ta kontroll över villalånen och bankerna (finanskrisen), sjukvården (allmän sjukförsäkring) och energin (oljeberoendet och klimatfrågan).
För de allra flesta svenskar är Obamakritiken svårbegriplig. Å andra sidan måste den svenska valrörelsen, där ”högeralternativet” sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare, medan ”vänstern” vill beskatta utbildning hårdare, te sig ganska obegriplig för många amerikaner.