Publicerad: 2011-12-28 00:00
Men Håkan Juholt är knappast tillbaka ”i ringen”. Om något hänger han halvvägs över repen, på väg att dråsa ner i publiken. Man ska akta sig för att lägga för stor vikt vid opinions- förtroendemätningar. Att ignorera de senaste rekordlåga siffrorna för Socialdemokraterna är dock omöjligt. Inte heller går det att vifta bort den senaste Sifo-mätningen över förtroendet för partiledarna.
Håkan Juholt rasar i mätningen (samtidigt som samtliga andra partiledares ställning stärks). Endast 16 procent av de tillfrågade uppger att de har stort eller mycket stort förtroende för honom. Bara Jimmie Åkesson har lägre förtroendesiffror. Och som lök på laxen: Juholts notering är den sämsta för en socialdemokratisk partiledare sedan mätningarna inleddes 1995. Inte ens Mona Sahlin, när hon var som mest ifrågasatt, var i närheten av sådana siffror.
Det är inte så mycket kaxigheten som är Juholts problem. Det är att det inte finns något att backa upp alla uttalanden och utspel med. Håkan Juholts svada är full av finurliga ordvändningar men renons på politik. Detta är något som inte bara kan kopplas till partiledaren som person - det handlar om mer än bara hyresskandaler och ständiga åsiktsbyten. Förtroenderaset för Juholt är bara ett av många symptom på Socialdemokraternas uppenbara problem.
I ett parti med tydliga åsikter och en självuppfattning som stämmer överens med verkligheten, hade en partiledares svajande inte fått lika stor uppmärksamhet. Men när det inte finns någon politik att falla tillbaka på landar all uppmärksamhet på en enda person.
Någon förändring är svår att skönja. Det enda vi vet är Håkan Juholt inte tänker avgå. Det är synd. Inte för att Sverige behöver ett S i 40 procentsklassen, utan för att väljarna förtjänar en opposition som förmår kritisera regeringen.
När alliansen likställer budgetbalans med politiskt nytänkande och statsråd prisar restaurangmomsen som storartad sysselsättningspolitik, då, mer än någonsin, behövs en politiker som kan sticka som ett bi. Att Håkan Juholt sedan inte är rätt person för den uppgiften, det är en annan femma.
Av: Karl Rydå Ledarskribent karl.ryda@unt.se