Publicerad: 2010-12-22 00:00
Överens är man också om att arbetslösheten sjunker gradvis, men ligger kvar på en förhållandevis hög nivå de kommande två åren. Det är också här som åtgärderna behöver sättas in.
Regeringen har sedan 2006 sänkt inkomstskatten fyra gånger med jobbskatteavdraget. Nästa år får också pensionärerna en skattesänkning. Kommunerna har också fått extra pengar för att hålla sysselsättningen uppe under krisen. I det korta perspektivet har det varit bra och bidragit till återhämtningen, men den typen av stimulanspolitik börjar nu att komma till vägs ände.
Nu börjar också ett mönster att framträda: Hushållens resurser har ökat kraftigt, men skulderna ökar ännu mer. Pengarna används till konsumtion och inte till att betala av på lånen. Att skaffa ett nytt kök prioriteras före aktiesparkontot. Till detta bidrar också rot-avdraget.
Insatser i lågkonjunktur, att ge kraftiga skatterabatter och hoppas på x antal tusen jobb, borde förbehållas just lågkonjunkturer. Därför är det oroväckande att regeringen begärt en snabbutredning av den halverade tjänstemomsen. Denna dyra och osäkra åtgärd kan säkert bidra till ytterligare tillväxt, men den gynnar inte svensk ekonomi på sikt.
Sverige behöver ett reformerat skattesystem, inte ytterligare rabatter. Systemet måste bli lättöverskådligt, inte mer tillkrånglat. Och statlig skatt ska betalas av höginkomsttagare.
Det är inte valår 2011, inte heller 2012 eller 2013. Det finns ingen anledning att pressa ned arbetslösheten på konstlat vis, med x antal tusen jobb. Men det finns all anledning att satsa på företagen i tidiga skeden, på forskning och utveckling. Och naturligtvis på utbildning, vilket redan görs i stor omfattning.
Sverige är inte Irland. Sverige är faktiskt motsatsen till Irland, sett i ett europeiskt perspektiv. Vi har möjlighet att skippa rabatterna och satsa på hållbar tillväxt. Det gäller bara att ta chansen.