Publicerad: 2010-07-01 00:00
Alliansen vill nu skärpa kraven ytterligare. Arbetsgruppen för sjukvård har tagit fram nya riktlinjer, med ännu kortare väntetider. Ambitionerna är höga, men långt ifrån orimliga. Vårdvalet, som bland annat inneburit nästan 20 procent fler vårdcentraler i landet, har betytt ökad tillgänglighet, därför kan kötiderna minskas ytterligare.
Men den mest bekanta kösituationen i vården är inte väntan på operation. Det är i stället när barnet ramlar och slår sig eller när en förälder drabbas av något oväntat, exempelvis akuta magsmärtor. Detta sker inte sällan utanför vardagsrutinerna, under storhelger eller semester. Iltransporten till närmaste akutmottagning följs då av åtta timmars orolig väntan. Eller mer.
Detta beror inte på dålig organisation, utan på att en enda läkare springer mellan mängder av patienter och behandlingsrum. Och en röntgenläkare som tar bilder på löpande band. Köerna till den oplanerade vården är i mångt och mycket en resursfråga.
Arbetsgruppen har en ansats till bättre akutsjukvård. Man säger att väntan ”inte bör vara längre än fyra timmar”. Det handlar om ”att utveckla arbetssätt som förbättrar information, service och bemötande, vilket ger patienterna rätt vård i rätt tid och på rätt vårdnivå”.
Rätt bemötande och rätt vårdnivå för den som ligger dubbelvikt är en läkare och adekvat behandling, snabbt som attan. Ingen mår bättre av en arbetsgrupp som låtsas ha en lösning på problemet.
Förutom denna inte så obetydliga anmärkning är alltså det tänkta sjukvårdsprogrammet för Alliansen fyllt av goda intentioner. Det gäller också patientsäkerheten, med oacceptabelt många skadade och döda i vården varje år. Stimulansbidrag till landsting som förbättrar patientsäkerhetsarbetet är ett välkommet förslag.
Alliansen bör gå till val med ett förbättrat vårdval och en utvidgad vårdgaranti, en jämlik och säker vård för alla. Akutsjukvården måste också prioriteras, men de ingrepp som krävs är större än stimulansbidrag eller otydliga riktlinjer.