Rut och bartendrar

Rutavdraget väcker känslor. Antingen beskrivs det som en jättesuccé som förändrat svenskarnas vardagsliv och bör utvidgas så mycket som möjligt för att rädda jobben. Eller så beskrivs det som skattesubventionerad lyxkonsumtion som dränerar välfärden på resurser. Ingen av bilderna är sann. Sant är att rut är en reform med starkt folkligt stöd som gett ett litet men viktigt bidrag till sysselsättningen i en sektor som plågas av svartarbete och osäkra villkor.

Johan Rudström

Johan Rudström

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2012-12-07 00:00

Osäkra villkor är inget som präglar de utbildningsföretag som nu står i startgroparna för att erbjuda skolbarn hjälp med studier i hemmen. Riksdagens beslut om läxhjälpsrut har ömsom kallats en marginalföreteelse (SvD:s ledarsida 6/12), ömsom ett förtydligande (AB:s debattsida 5/12) av det framgångsrika rutavdraget.

Ingen vill se att man här träder över en gräns, den viktiga principen om en likvärdig skola som ger alla samma chans. Inte heller ruthatarna, som fortsätter att blanda in bartenders och poolrengöring i sin klasskampsretorik mot hela reformen. Den ena sidan får ständigt ny ammunition av den andra. Talet om bartenders får till exempel SvD:s ledarskribent Per Gudmundsson att dra fram vampyrporr, apropå sänkt bokmoms (6/12).

Alla har olika förutsättningar men i skolan ska man ha samma. Och privatundervisning ska inte ge rätt till skatteavdrag. Så enkelt är det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om