Publicerad: 2007-02-02 00:00, senaste uppdaterad: 2010-03-03 23:03
I Sovjetunionen var det förbjudet att bilda andra partier vid sidan av kommunistpartiet. I det nya Ryssland ser president Putins hantlangare till att partier som ogillas av Makten inte kan ställa upp i val.
Den 11 mars hålls lokalval. Inför detta val har valkommissionen i Sankt Petersburg nu beslutat att det liberala partiet Jabloko inte får ställa upp. I den kaukasiska "autonoma republiken" Dagestan förbjuds kommunistpartiet på samma sätt.
I en demokrati är syftet med val att ställa de styrande till ansvar - om väljarna ogillar den politik som förts så kan de rösta på andra alternativ. Följaktligen får både liberaler och kommunister - liksom alla andra - kritisera fattade beslut och tävla om väljarnas röster på lika villkor. I Ryssland får man bara vara med om man avstår från att kritisera dem som har makten.
Jabloko är inte något perifert missnöjesparti utan ett genuint liberalt parti, därtill det enda parti med en sådan inriktning som kunnat hålla sig kvar på den politiska kartan år efter år och lyckats bygga upp ett nätverk av lokala organisationer och kompetenta företrädare på många håll i landet. Partiledaren Grigorij Javlinskij är en veteran inom den ryska demokratiska rörelsen, vicepresident i Liberala internationalen (vid sidan av bl a Lars Leijonborg) och en person med tyngd också i internationell debatt. Själv har jag bl a intervjuat honom för UNT:s räkning vid ett Sverigebesök 1997.
Vid det senaste valet såg Putins anhängare till att marginalisera alla politiska riktningar som inte gick i takt. Sedan dess har trycket ytterligare ökat - kritiska journalister mördas, fria organisationer stryps och olika hinder konstrueras för att hindra Putinkritiska partier från att arbeta. I Sankt Petersburg, som länge varit en av de städer där Jabloko är starkast, påstår valmyndigheten att tio procent av de signaturer som krävs för valdeltagande är ogiltiga.
Vad saken snarare gäller är att partiets tre ledamöter i stadsduman kritiserat stadens Putintrogna guvernör Valentina Matvijenko. Bland annat har man opponerat mot planerna att låta gasmonopolet Gazprom, som är ett av Kremls viktigaste maktinstrument, bygga ett 300 meter (!) högt torn som skulle påverka stadsbilden dramatiskt.
Till detta kommer sannolikt ett annat motiv. Genom trakasserier i Sankt Petersburg vill kretsarna kring Putin visa att man inte tänker acceptera att Grigorij Javlinskij ställer upp i presidentvalet 2008.
Undermineringen av demokratin i Ryssland måste nu bli en europeisk angelägenhet.
Vilka relationer kan EU ha till en regim som förhindrar obekväma partier att ställa upp i val? Vilka relationer kan den svenska regeringen ha till samma regim? Hur kommer de svenska liberaler som haft kontakt med företrädare för Jabloko sedan 1990-talet att agera?
Håkan Holmberg Politisk chefredaktör