Publicerad: 2006-01-26 00:00, senaste uppdaterad: 2010-03-03 06:03
Utredningen om presstödets framtid har inte haft mycket att välja på. Direktiven medgav knappast andra typer av förslag än sådana som innebär att stödet blir kvar under överskådlig framtid.
Detta speglar givetvis en politisk verklighet. Två politiska partier — socialdemokraterna och centern — har alltid velat ha ett stödsystem. Två andra — folkpartiet och moderaterna — har genom åren varit skeptiska eller uttalat kritiska till presstödet. Deras argumentation har utgått från normala marknadsekonomiska principer. Staten ska inte ge stöd till vissa företag. När stödet infördes för mer än trettio år sedan fanns också en annan argumentationslinje — en statsunderstödd press riskerade sitt oberoende i förhållande till den offentliga makt som den förutsätts granska.
Så har det knappast blivit. Ingen lär påstå att Svenska Dagbladet (obunden moderat) är mindre regeringskritisk än den annars skulle ha varit för att den genom åren mottagit mycket stora belopp i presstöd. Men argumentet om marknadsekonomins principer har snarast blivit ännu starkare.
Mediemarknaden i allmänhet och tidningarnas situation i synnerhet har förändrats dramatiskt sedan stödet infördes. Ägarbilden är helt annorlunda och begreppet partipress har förlorat sin innebörd. Nya typer av tidningar och medier har tillkommit. Mångfalden i medievärlden är i dag med alla rimliga mått större än den varit på mycket länge. Den problembild som fick motivera att presstödet infördes finns inte längre.
UNT har varken berörts av pressstödet eller av ägarförändringarna inom pressen. Tidningen kan, som dominerande på sin utgivningsort, inte komma i fråga för driftsstöd och några utomstående ägare utöver tidningens egna stiftelser finns inte.
Men UNT berörs precis som alla andra tidningar av den annonsskatt som ursprungligen infördes för att finansiera presstödet. Skatten driver upp kostnaderna för dagstidningarna men berör inte direktreklam, tv-reklam eller reklam på nätet. Ändå är alla politiskt intresserade överens om dagspressens unika betydelse för opinionsbildning i en demokrati och för att medborgarna ska vara väl informerade om gemensamma angelägenheter. Att då ha en särskild skatt på de annonser som möjliggör utgivning av just dagliga tidningar är inte rimligt.
Presstödets idé är inte att stödja tidningsläsning generellt utan att pytsa ut stödbelopp till olika, tämligen godtyckligt, definierade kategorier av tidningar. Utredningens förslag innebär ingen förändring i grunden utan bara att kategorierna definieras
om en smula.
Det vore alltså bättre att avskaffa annonsskatten och stegvis fasa ut presstödet. Då kan förhoppningsvis också framtiden för stora stödtidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet (c) i Malmö tryggas på annat sätt. Bakom båda finns intressenter som borde ha ekonomiska möjligheter att trygga utgivningen utan presstöd och Svenska Dagbladets ekonomi har numera tydligt förbättrats. Därför borde utfasningen kunna börja nu.
Håkan Holmberg | Politisk chefredaktör