Publicerad: 2009-09-25 00:01, senaste uppdaterad: 2010-02-20 18:02
Hur stor del av inkomsten bör gå till skatt? Frågan är tungt ideologisk och aktuell genom regeringens senaste jobbskatteavdrag. Men hur mycket betalar vi egentligen i skatt i dag? Det är det inte många som vet, lönebeskedet ger endast en liten vägledning.
Akademikerförbundet Saco har de senaste åren gjort ett gediget arbete med att bena ut det svenska skattesystemet. I skriften Skatter för arbete, förkovran och ansvar sammanfattas rapporterna och slutsatser dras av dem.
Grunden är att Saco vill se en återgång till skattereformen 1990-1991. Den breda reformen över blockgränsen innebar ett enkelt och lättöverskådligt system som accepterades som rättvist av såväl socialdemokrater som folkpartister och centerpartister. Kommunalskatt på i genomsnitt 30 procent, en statlig skatt på 20 procent för de 15 procent mest välavlönade. Maximalt 50 procent i marginalskatt. Klart och tydligt för alla.
Sedan dess har värnskatten tillkommit, kommunalskatten ökat och fler betalar statlig skatt. Skatteavdrag och subventioner i olika storlek för olika grupper har genomförts. Även den nuvarande regeringen har bidragit till att skattesystemet i stället blivit oklart och otydligt.
Saco har förstås ett eget intresse av att systemet återställs. Förbundets medlemmar tillhör dem som betalar mest statlig skatt, det gör cirka 40 procent av alla med högskoleexamen som jobbar heltid. Men faktum kvarstår, alla skulle tjäna på ett tydligt skattesystem och med över 60 procents marginalskatt på de högsta inkomsterna ligger Sverige i världstopp.
Ändå tycks en ny reform vara politiskt omöjlig just nu. Den skulle förstås gynna dem med högst inkomst och fram till valet lär ingen knysta om andra grupper än låg- och medelinkomsttagare. Trots att avskaffandet av värnskatten, kostnad fyra miljarder, sannolikt skulle gå jämnt ut för staten.
I det ljuset passar jobbskatteavdraget bättre. Det sänker marginalskatterna rejält för lägre inkomster, det lönar sig att utbilda sig eller ta mer ansvar, men har ingen marginaleffekt alls på högre inkomster.
Saco vill se en parlamentarisk utredning om skatterna, som kan ge en ny, bred uppgörelse. Men den lär dröja till efter valet, kanske till nästa högkonjunktur. Den förra reformen upplevdes för snart 20 år sedan som rättvis i de breda samhällslagren. Betydelsen av ordet "rättvisa" har sedan dess urholkats och kan nu innebära vilka tokerier som helst så länge det sker på "de rikas" bekostnad.