Publicerad: 2010-11-26 00:00
Läs upp

Skuldkrisen vi inte talar om

De flesta svenskar följer rapporteringen om Irlands skuldkris med deltagande intresse, men också med viss distans. Det där gäller inte oss. Visserligen hade vi liknande problem för 20 år sedan, men numera är det ordning och reda i statsfinanserna. EU:s lägsta budgetunderskott och en statsskuld som närmar sig 1960-talsnivå. Det är Sverige 2010.

Läs mer: Johan Rudström

Det stämmer när det gäller staten. De flesta kommuner och landsting har också minskat sina lånebehov drastiskt sedan 1990-talskrisen. Men inte hushållen. Vi fortsätter att öka vår skuldbörda med cirka 8–9 procent per år, oavsett konjunktur. Medan statsskulden nu är på väg ned till 1 000 miljarder kronor är de svenska hushållens skuld i stället på väg upp mot 2 500 miljarder.

Ekonomerna säger varje år att skuldsättningen närmar sig smärtgränsen och att ökningstakten inte håller i längden. Ändå fortsätter lånefesten.

Riksbanken gör sitt bästa för att kyla ned situationen, genom att höja räntan och förbereda för ytterligare höjningar. Vi får veta att det finns något som heter normalränta, ett tillstånd som kan återkomma om några år. Det hjälper inte mycket. Lånen fortsätter att öka och Riksbanken anklagas för hökaktighet, en festförstörare helt enkelt.

Till viss del kan kritiken mot Riksbanken vara befogad. Det penningpolitiska målet är att hålla inflationen i schack, inte att bry sig om bostadspriser. Och återhämtningen i industrin är ännu bräcklig, vilket talar för fortsatt lågräntepolitik. Men sett till helheten i svensk ekonomi är hushållens skuldsättning ett oroande tecken. Det går inte att bortse från.

Finansinspektionen försökte 1 oktober med ett tak på bolånen, på 85 procent av marknadsvärdet. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av den nya regeln, men det som hittills kommit fram tyder på att den kringgås med viss fantasifullhet, och med högre kostnader för lånen. Festen fortsätter.

Är Sverige alltså på väg mot samma situation som Irland och Spanien? Måste varje kredit- och bostadsbubbla sluta med en krasch? Nej, Sverige har ingen gigantisk bygg- eller fastighetsbransch som kan krascha samtidigt. Och erfarenheten visar att hushållen fortsätter att betala sina lån i det längsta.

Det största problemet är att vi då inte har råd att göra så mycket annat. Den ekonomiska återhämtningen i landet drabbas liksom vår egen ekonomi. Det kan vi tänka på när vi läser om Irland, fortfarande med en viss distans.



Inställda tåg. Varje vinter blir det stopp i tågtrafiken. Inte sällan beror stoppen på växlar som slutat att fungera på grund av snö och is. Bild: ANDERS WIKLUND/SCANPIX
Foto: ANDERS WIKLUND/SCANPIXInställda tåg. Varje vinter blir det stopp i tågtrafiken. Inte sällan beror stoppen på växlar som slutat att fungera på grund av snö och is.

Åren går och tågen står

Bild: Tomas Lundin
Foto: Tomas Lundin

Sämre tider. Den ekonomiska prognosen för 2012 har försämrats, vilket kommer att resultera i nya besparingsprogram på Akademiska sjukhuset.

Våga ta tag i problemen

Kontakta redaktionen

Skicka e-post till ledare@unt.se


 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »