Publicerad: 2008-09-30 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-12 13:04
Tvåsamheten och äktenskapet är för många fortfarande en symbol för en eftersträvansvärd trygghet. Trots samhällets utveckling är det ett ideal som består. Min generations behov av gemenskap är inte heller annorlunda än mina far- och morföräldrars.
Därför är det så viktigt med en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det handlar inte om lagtekniska justeringar; i allt väsentligt är partnerskapslagen identiskt med äktenskapsbalken. Vad det handlar om är rätten till äktenskapet som norm, och den trygghet som denna norm symboliserar.
Och avgörandet närmar sig: enligt statsrådsberedningens propositionsplan ska en proposition om äktenskapsbalken behandlas redan i december. Men hur kommer den att se ut? Kommer de religiösa samfunden behålla vigselrätten, med eller utan rätt att vägra viga homosexuella? Eller går man en annan väg? I går argumenterade RFSU på debattplats i Svenska Dagbladet för införande av civiläktenskap, en inställning som delas av Upsala Nya Tidning.
Att ersätta dagens lagstiftning med någon form av civiläktenskap skulle i ett slag avdramatisera den viktiga men politiskt kontroversiella frågan. Så länge som den myndighetsutövning som vigselförrättandet innebär är delegerat till religiösa samfund, kommer konfliktytorna att bestå. Många vigselförrättare kommer att fortsätta slitas mellan sin trosuppfattning och kravet att inte göra skillnad på människor efter deras sexualitet, religionsfrihet kommer att ställas mot kravet att inte diskriminera.
Men om vigselceremonin hos de religiösa samfunden reduceras till en symbolisk handling är konflikten löst. Det rent juridiska skulle lösas på civilrättslig väg med någon form av registrering och sedan blir det upp till var och en att efter sin egen tro och övertygelse bekräfta sin kärlek. Samtidigt behöver de präster, pastorer, rabbiner och imamer som inte vill viga homosexuella inte våndas. Det är bara att vägra på (religionsfrihet är religionsfrihet och något förbud mot att vara inskränkt eller konservativ finns inte).
Det går inte att tänka bort vårt behov av gemenskap - och att äktenskap för många symboliserar just detta. Därför ligger det också i de religiösa samfundens intresse att berövas vigselrätten. Ytterst handlar det om att värna äktenskapet, det civilstånd de själva och många andra håller så högt.
Av: Karl Rydå Ledarskribent