Publicerad: 2012-01-12 11:50, senaste uppdaterad: 2012-01-12 11:01
Redan i dag kan man begära ut och läsa sin journal. Allt fler patienter väljer också att göra det. Man kan i lugn och ro se vad som är skrivet i journalen. Få chansen att diskutera innehållet med sina vårdgivare om eventuella felaktigheter eller dubbeltydigheter. Men det finns också en risk att patienterna inte helt och hållet förstår all information i journalen. En journal är trots allt inte skriven för patienten. Den är skriven för att läsas och hanteras av utbildad vårdpersonal. Det finns därför termer och förkortningar som inte är helt enkla att tyda för gemene man. Ett flitigt journalläsande kan därför också ge upphov till obefogad oro. Ökar man tillgängligheten, som Uppsala läns landsting nu vill göra, ökar man också risken för att detta ska ske.
I dag finns visserligen oändliga möjligheter att med webbens hjälp själv informera sig om sin diagnos. Det har lett till bättre informerade patienter, som ställer högre krav på vården. Det är positivt, men man ska inte sticka under stol med att även detta är ett tveeggat svärd, då vissa patienter också blir felinformerade. All information på webben är inte av lika hög kvalitet och även god information kan misstolkas. Så vilken diagnos är riktig – doktorns eller den man hittar på webben? Här ställs vården inför en pedagogisk utmaning, som kräver resurser man inte alltid har.
Det går även att ifrågasätta hur säkert själva systemet kommer att bli? För även om man kan garantera att själva tekniken är säker går det inte att utfärda samma garanti för alla användare. Det är ofta genom någon form av handhavandefel som tekniskt säkra datorsystem blir osäkra och information hamnar på villovägar. Även i detta fall ökar risken i takt med att systemen blir tillgängliga för fler användare.
Intresse och kunskap om hälsa, sjukdom och behandlingar ska uppmuntras. Det finns många delar av vården som kan bli bättre med hjälp av webben. Patientanpassad information om sjukdomar och hur de ska behandlas kan exempelvis öka graden av egenvård. Olika e-tjänster, som bokning av tider via webben, kan både minska vårdköer och administrationen inom landstingen. Men ökad tillgänglighet är inte alltid enbart av godo. Det får man inte vara rädd för att påpeka.