Publicerad: 2008-05-29 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-12 15:04
Norrköpings Tidningar letar ny chefredaktör. Det kunde vi läsa i gårdagens digitala upplaga av Medievärlden. NT:s vd Lennart Forss säger till nt.se att "den vi söker kommer säkert att jobba någonstans, han ska inte sitta på avbytarbänken".
Jaha, men det ska alltså hon göra?
Nu är jag allt bra petig, tänker många. Man säger ju så. "Han."
Ja, jag vet. Jag gör det själv ibland. Alla är vi programmerade för en manlig norm inom ledarskap. Det är just därför man måste slå ned på detaljerna som formar mönstret.
I mitt förra jobb märktes fenomenet rätt ofta. En eftermiddag ringde en skolflicka: "Hej! Har nyhetschefen gått hem, eller?"
"Nej, svarade jag." Nyhetschefen var ju jag.
Det är alltså inte en generationsfråga, och vi har inte nått långt i jämställdhetsarbetet. Även unga hjärnor skapar bilder utifrån uråldriga, inlärda förväntningar.
Man får innerligt hoppas att Handelshögskolans helsidesannons med bild på fem unga, jaktklädda manliga strebrar är tänkt som en obehaglig ironi: "Välkommen broder!"
En ny rapport från Högskoleverket, belyst på DN Debatt i går av Anders Flodström, Lars Jalmert och Gunilla Jacobsson, beskriver en utveckling där inte bara kvinnor utan också män är förlorare. Skillnaden är att allt färre män studerar på högskolenivå, medan kvinnor dominerar stort. Men trots ett växande "lågutbildat manligt proletariat" får män högre lön, oavsett utbildningsnivå. Och på toppen sitter en mansdominerad maktelit. Det gör att man även talar om ett högutbildat kvinnligt proletariat.
Trots att kvinnor tar 60 procent av alla examina är andelen kvinnliga professorer 18 procent. I en stor enkätundersökning bland doktorander, som Högskoleverket gjort, visar svaren att kvinnorna inte känner sig uppmuntrade av sina handledare att studera vidare i samma utsträckning som männen. "De tydliga maktstrukturerna i samhället har inte luckrats upp av att vi fått allt fler högutbildade kvinnor", konstaterar DN Debatts skribenter.
Man måste naturligtvis också fråga sig varför pojkar tappar studiemotivationen. Är det månne för att de ser att allt "fixar sig", bara man har rätt kön?
Rapporten visar på en allt absurdare könssegregation, som dessvärre även avspeglas i näringslivet. Vill man att även kvinnor ska söka tjänster som professor, chefredaktör och liknande får man alltså tänka på hur man uttrycker sig.
Maria RipenbergLedarskribent