Publicerad: 2009-10-21 00:01, senaste uppdaterad: 2010-04-13 04:04
När Göran Persson för 20 år sedan drev igenom kommunaliseringen av skolan räknade han kallt med att detta skulle sänka läraryrkets status. Det erkänner han i sin bok Min väg, mina val. Statussänkningen var säkert tänkt som en effektivisering: samma resultat men till en gradvis lägre lönekostnad.
Och nog sjönk läraryrkets status. Den som tror någonting annat har bara att titta på statistiken över ansökningar till landets lärarutbildningar. Men parallellt med att statusen försvann, rasade även svenska skolelevers resultat och det är en utveckling som inte låter sig förklaras med påstådda nedskärningar eller liknande. Lärartätheten är i dag lika hög som den var innan krisåren i början av 90-talet. Elevernas kunskaper har dock inte förbättrats.
Jan Björklund och Folkpartiet har länge, trots sin skarpa skolpolitiska profil, förvånansvärt nog undvikit den brännande frågan. Läraryrkets status vill man höja, likvärdigheten i undervisningen vill man återställa och kommunalisering av skolan målas upp som ett problem. Men den logiska slutsatsen av detta har partiet aldrig vågat dra. Till nu vill säga.
För i gårdagens DN Debatt tar Jan Björklund och hans partivänner Helene Odenjung och Torkild Strandberg bladet från munnen: Den kommunala skolan fungerar inte. Och det räcker inte med fler nationella prov eller en skollag som på flera punkter beskär det kommunala självstyret. Folkpartiet vill nu återförstatliga skolan.
Kommunaliseringen har sänkt läraryrkets status. Den har bidragit till att undervisningen inte längre är likvärdig. Det skiljer tiotusentals kronor per elev mellan de kommuner som satsar mest och de som satsar minst på skolan. Ett återförstatligande kan vara en lösning - om det alls är genomförbart vill säga.
Det finns ju en anledning till att Folkpartiet hittills har undvikit frågan. Dels för att man inte har de andra regeringspartierna med sig, dels för att det kan vara ett omöjligt uppdrag. Björklund är onekligen en exekutiv politiker, men klarar han verkligen av att foga samman 290 kommunala skolsystem till ett? Hur han än gör kommer minst hälften av landets skolor att uppfatta sig själva som förlorare.
Strävan efter en mer likvärdig skola är viktig och kravet på återförstatligande är populärt hos lärarkåren. Men är det ett krav som kommer att visa sig vara mödan värd?
Av: Karl Rydå Ledarskribent