Publicerad: 2010-04-13 00:00, senaste uppdaterad: 2010-04-30 11:04
På debattsidan i går skrev fyra Centerkvinnor att de tar avstånd från sin partivän Mats Jonsson (C), som i en radiointervju sagt att hederskultur till en viss grad ska accepteras. Den kan nämligen förklaras med att det "tar tid att integreras" och under tiden ska samhället ha "tålamod".
Det är hisnande perspektiv som öppnar sig genom ett dylikt resonemang. Det skulle resultera i att många unga kvinnor med samhällets acceptans skulle giftas bort mot sin vilja eller straffas för att de blivit kära i någon som misshagar släkten. Vi skulle alla bli deras förtryckare. Och om det handlar om en "integration som måste få ta tid", bör man då även tillåta könsstympning av flickebarn? Polygami?
Man kan lätt dra logiken ett snäpp längre. Med Mats Jonssons resonemang skulle även allmän sexism och könsdiskriminering vara något som måste accepteras, eftersom det "tar tid" att ändra djupt rotade mönster i vår kultur. Vi kunde med samma bevekelsegrund acceptera diskriminering av hbt-personer. Ja, det är många brott och olater som måste accepteras, eftersom det "tar tid" att få folk på andra tankar.
Men det riktigt allvarliga är att resonemanget utgår från fallet med en ung kvinna som, för att hon inte accepterade hederskulturen, mördades av sin egen far.
Till vilken "grad" får, enligt Mats Jonsson, hederskulturen då sträcka sig sina handlingar?
Av: Maria Ripenberg, ledarskribent