Publicerad: 2010-10-12 00:00
I övrigt förefaller dock UNT:s och andra tidningars kommentarer till årets fredspris ha varit välgrundade. Det gäller först och främst den officiella kinesiska reaktionen. Liu beskrivs som en dömd brottsling och Nobelkommittén anklagas för att skymfa fredsprisets principer. Lius hustru sitter i husarrest och hennes telefon- och dataförbindelse med omvärlden har brutits.
Fredspriset till Liu kan i bästa fall bli en vattendelare vad gäller omvärldens sätt att förhålla sig till diktaturen i Kina - precis som fredspris till demokratikämpar i andra diktaturer många gånger har blivit. Nu ser hela världen det som många länge velat blunda för.
Medborgarrättsgrupper av olika slag kommer att känna sig stärkta och uppmuntrade av fredspriset. Men hur kommer tunga aktörer inom näringsliv och finansvärld – och de ledande politiker i andra länder som svarar för de officiella kontakterna med landet – att uppträda? Hittills har de ofta kunnat gömma sig bakom illusioner om att kommunismen mest är ett tomt skal och att kapitalismen med automatik skapar öppnare samhällsförhållanden. Nu tvingas de förhålla sig till mer en obekväm verklighet.
Visst kan handel och större spelrum för privata företag med tiden bidra till ett öppnare samhällsklimat. Men vi är inte alls där i dag. Partikontrollen över de större kinesiska företagen är inte på något sätt avskaffad och det som kallas för kapitalism i Kina har inga likheter med en normal marknadsekonomi. Där finns ingen konkurrens på lika villkor, inga fackföreningar och inga fria medier. De senaste åren har repressionen skärpts i stället för att mildras. Tillväxten i landet är, som Financial Times kolumnist Martin Wolf påpekat, så hög eftersom den inhemska konsumtionen är så låg.
De som inte kan skilja mellan en öppen marknadsekonomi och rå statskapitalism kan applådera en stat som ”vågar” köra över sina medborgare, förbjuda strejker och spärra in medborgarrättskämpar – men i längden är denna modell ohållbar, både moraliskt, politiskt och ekonomiskt. Just detta är också utgångspunkterna i manifestet Charta 08, det som ledde till att Liu fick elva års fängelsestraff.
Av: Håkan Holmberg Politisk chefredaktör