Publicerad: 2011-06-15 00:00
Klart är att det finns ett vikande intresse för yrkesprogrammen till hösten, och att en av orsakerna är en oro för att dessa inte ger högskolebehörighet. Hur skoltrött man än är som 15-åring är det för tidigt att stänga dörren till högskolan.
Regeringen bör ta till sig av detta och se till att det finns fler vägar in på högskolan för dem som ångrar sig. Man måste också informera bättre om de möjligheter som redan finns, till exempel att välja specialkurser som ger högskolebehörighet.
Man kan inte få allt. Håkan Juholt (S) vill åter göra bild och musik till kärnämnen på gymnasiet. Från Socialdemokraterna kan det låta som om eleven på yrkesprogrammet kan få en bred teoretisk, högskoleförberedande utbildning, samtidigt som man får mer praktik och kontakt med arbetsmarknaden. Och, som grädde på moset, estetiska ämnen för sin personliga utveckling.
Det är inte realistiskt. Det är till och med oansvarigt när en stor grupp unga står mycket långt från arbetsmarknaden på grund av ofullständiga gymnasiebetyg. De har alla varit utsatta för ett 20-årigt experiment som gick på att alla skulle förberedas för högre studier. Följden blev avhopp och att företag har svårt att hitta kunniga hantverkare. Nu är det dags att pröva en annan väg.
Plåtslagare, VVS-montör, plattsättare, maskinförare, anläggningsarbetare och vårdbiträde är alla exempel på yrken där det råder brist på arbetskraft 2011. Den ljusnande framtid är den yrkeskunniges, bara man vågar ansöka. Och det vågar man. Beslutet kan ju omprövas när som helst, vid 17, 25, 35 eller 50 års ålder.
Om tre år har de första tagit examen från den nya gymnasieskolan. Av en händelse är det riksdagsval tre månader senare och då får vi se om det finns ett alternativ där alla utbildas till allt. Troligen gör det inte det. I grund och botten finns en enighet om att förändringarna var nödvändiga. Barn till lågutbildade föräldrar och småföretagare som sökte yrkeskompetens drabbades allra mest av det gamla systemet.