Publicerad: 2011-09-08 00:00, senaste uppdaterad: 2011-09-08 16:09
Samtidigt förändras bilden av de personer som utgör ett hot mot det öppna och demokratiska samhället. De närmast sekteristiska grupperingar som ägnade år av studier och indoktrinering för att få medlemmarna att bli tillräckligt insatta – det vill säga hjärntvättade – i den rätta ideologiska läran ersätts numera allt oftare av ensamma personer framför en dator. Säpo varnar för en växande förekomst av unga personer som likt Anders Behring Breivik plockar ihop argument från olika källor som grund för sin världsuppfattning.
Den sistnämnda gruppen av individualister är dock inte alltid så lätt att identifiera. Radikaliseringsprocessen framför datorn kan gå snabbt. Få personer i omgivningen anar vad som håller på att ske.
Även terrornätverket al-Qaida har bytt angreppsstrategi. I dag uppmanar al-Qaida enskilda personer att utföra terrordåd med de resurser de kan uppbringa. Även i detta fall blir det svårare att identifiera eventuella gärningsmän.
Mot bakgrund av detta har regeringen beslutat sig för att utöka Säpos anslag med 85 miljoner kronor för 2012. Från och med 2013 beräknas anslagen utökas med 55 miljoner kronor.
Skyddet av det öppna demokratiska samhället måste få kosta. Att regeringen väljer att utöka Säpos budget är därför, sett i ljuset av det rådande omvärldsläget, rimlig. De ökade anslagen ”ska förbättra Säpos förmåga att upptäcka och bedöma hot, öka skyddet av vitala funktioner i samhället samt utveckla Säpos förmåga att reducera hot och sårbarheter”.
Frågan som återstår att besvara är hur de ökade anslagen ska användas på bästa sätt. Terrorbekämpning kan i sin sämsta form i sig innebära att samhället blir mindre öppet och demokratiskt i takt med att terrorjägarna tar till allt mer integritetskränkande metoder. Redan romarna frågade sig vem som vaktar över väktaren? Svaret på frågan tål att funderas på – även i dag.
Av: Emma Wange vik. ledarskribent