Skicka ”en snap” på Snapchat, kolla vännernas inlägg på Facebook, lägg ut en bild på Instagram och så en stunds spelande på Pokémon Go. Mobiltelefoner och läsplattor har för alltid förändrat vardagen för dagens barn och vuxna. Bra eller dåligt är kanske för tidigt att säga, men mycket talar för att barns ökade skärmtittande har lett till en global epidemi av så kallad falsk närsynthet.

De senaste åren har rubriker som ”Ögonkramp drabbar unga” och ”Mycket skärmtid kan ge närsynthet” synts i medierna, men av förklarliga skäl är det svårt att bevisa sambandet mellan barns skärmtittande och oskarp syn på långt håll.

– En sådan studie skulle vara etiskt knepig att genomföra eftersom man inte gärna kan utsätta barn för forskning som skulle kunna försämra deras syn, menar Per Söderberg, professor vid ögonkliniken på Akademiska sjukhuset och berättar att han som ögonläkare i Uppsala inte upplever att barn fått sämre syn rent generellt.

Artikelbild

| Detektiv. "Man måste göra flera olika tester för att ta reda på om det handlar om falsk närsynthet", säger optikern Marika Axelson.

Han ogillar dessutom begreppet ”falsk” närsynthet.

– Det är inget som är falskt, den här närsyntheten skiljer sig däremot från ärftlig närsynthet som beror på att ögonen är längre.

Per Söderberg är nyss hemkommen från ögonkonferensen EVER (European Association for Vision and Eye Research) i Nice. Där presenterades bland annat färsk forskning om kopplingen mellan digitalt närarbete och närsynthet.

– I en av studierna hade man undersökt om tillfälliga läsglasögon för barn är en möjlig väg, men enligt forskarna så hjälper det inte. Problemet är att vi ännu inte riktigt förstår vad som händer i ögat när det blir närsynt av när­arbete, säger han.

Artikelbild

Men vad gör ni på ögonkliniken om ett barn har blivit närsynt på grund av närarbete?

– Vi vet inte om närsyntheten beror på det, men vi undviker till varje pris att ge glasögon i onödan.

Artikelbild

Vad kan man göra som förälder?

– Det är inte så mycket man kan göra. Att tillfälligt ha läsglasögon kan få ögonen att slappna av, men det är svårt att veta om det hjälper i ett längre perspektiv. Det här är ett samhällsfenomen som är svårt att komma åt och det är nästan omöjligt för föräldrar att förändra barnens beteenden, säger han och påpekar att det möjligen också kan finnas en kommersiell orsak för optiker att föreslå läsglasögon.

Artikelbild

Men att begränsa skärmtiden då?

– Ja, lycka till! skrattar fyrabarnspappan Per Söderberg lite uppgivet.

Artikelbild

Enligt Marika Axelson, optiker på Se & Synas i Uppsala, är problemen med falsk närsynthet inte nya, men skärmbeteendet har gjort att det eskalerat de senaste åren.

– Det har alltid funnits personer som suttit med näsan i böckerna som drabbats av falsk närsynthet. Vi för ingen statistik på hur många som har de här problemen men känslan är att det ökar bland barn över åtta år, som är åldersgränsen för de barn vi tar emot, säger hon.

Artikelbild

| Optikern Marika Axelson synen på Kim Hjalmarsson.

Om synen fluktuerar över dagen, det vill säga om barnet ser bättre på långt håll på morgonen och sämre på långt håll på kvällen efter att ha tittat mycket på nära håll under dagen, kan det vara tecken på att en falsk närsynthet är på väg att utvecklas. Huvudvärk eller ont i nacken kan också förekomma.

– Men det kan finnas många orsaker till samma sorts ögonbesvär. Det är som ett detektivarbete och man måste göra flera olika tester för att ta reda på om det handlar om falsk närsynthet, säger Marika Axelson.

Om falsk närsynthet konstateras tycker hon att det kan vara värt att prova med glasögon eller kontaktlinser som är gjorda för att underlätta närseendet. Det finns också speciella mjuka kontaktlinser eller nattlinser som hjälper till att omforma hornhinnan under natten.

Kan besvären bli värre om man får glasögon för närsynta fast man inte ska ha det?

– Ja, det kan bli en ond cirkel där glas­ögonen triggar ögonmusklerna att spänna sig ännu mer.

Hjälper råd om att ta pauser i skärmtittandet?

– Ja, absolut. Genom att ställa in skärpan på långt håll tvingas ögonen att vila musklerna, säger Marika Axelson och tipsar också om datorprogram med så kallad ortoptisk träning som kan ­göras på datorn hemma.

– Det kan fungera jättebra eftersom det blir roligare och enklare för patienterna att utföra. Annars är det många gånger så att patienterna ledsnar på att träna och då uteblir ju den tänkta effekten.

Nyfödda barn är generellt naturligt översynta och har alltså bättre syn på långt håll. Ögats lins kompenserar detta genom att en ringmuskel runt linsen ökar brytkraften så att bilden på näthinnan blir skarpare. Vid långvarigt närseende under uppväxten försöker ögat anpassa sig efter den något oskarpa bilden. Ögat växer och blir längre än normalt.

Om ögat fortsätter att växa kan det i värsta fall öka risken för ögonskador som näthinneavlossning och grön starr när man blir äldre, men där är sambandet inte lika tydligt.

Vid intensivt närseende kan ögats ringmuskel behålla en liten öppning kring linsen när blicken övergår till avståndsseende, så att optiken fortfarande är inställd för närseende. Detta ­kallas för falsk närsynthet eller ögonkramp och det behöver inte vara ett bestående tillstånd.

– Det är lurigt när man provar glas på barn om ögats ringmuskel inte är avslappad och det är lätt att dra slutsatsen att glasögon behövs. Därför är vi väldigt noga med att alltid börja med att se till att ögats zoomfunktion är avslappnad, säger Per Söderberg.

Forskning om intensivt närseende under uppväxten utvecklar närsynthet pågår och frågan är som ofta komplex. Det troliga är dock att boven i dramat är att blicken fixeras vid en och samma punkt på nära håll under för långa perioder.

I Asien har närsyntheten ökat stort på kort tid och i en stor intervjuundersökning förra året i Taiwan konstaterades ett tydligt samband mellan närsynthet hos barn och skärmtider på över två timmar per dag. Även om information från intervjuer alltid innebär en viss osäkerhet tycker Per Söderberg att resultatet är intressant och hänvisar också till israelisk forskning från 2005 som visade att 16–22-åringar blivit betydligt mer närsynta under perioden 1990–2002.

Synundersökningar av svenska värnpliktiga pekar åt samma håll. Mellan år 1936 och 2008 ökade närsyntheten från 9 till 38 procent.

Eftersom samhället gjort oss mer eller mindre beroende av att läsa på datorer, mobiler och plattor kan utvecklingen verka dyster. Men det finns hopp. I två olika studier, från Kina respektive Australien, har forskare upptäckt att barn som tillbringade mer tid utomhus inte blev närsynta på samma sätt. En teori är att ämnet dopamin, som utsöndras i ögat av dagsljus, förhindrar ögats längdtillväxt.

Det är alltså inte bara för mycket skärmtid som är problemet, utan att tiden vid skärmen ersätter tiden utomhus. Per Söderberg är skeptisk till ­dopaminteorin, men tycker att resultaten ska tas på allvar.

– Det är väldigt välgjorda studier som visar på en tydlig trend att fler unga blir närsynta och att det hjälper att vara mer ute. Jag tror det handlar om att förändra barnens beteende så att de är mer utomhus. Då kommer deras ögon naturligt att tvingas slappna av eftersom de då fokuserar på längre avstånd.