Definitionen av pornografi är följande: ”material vars syfte är att skapa sexuell upphetsning”. Och det är ju i sig inte skadligt. För den som söker upphetsning kan pornografiska bilder vara ett bra hjälpmedel.

Problemet är att föräldrar sällan eller aldrig pratar med sina barn om det som möter dem på nätet.

– Pornografin har aldrig varit mer lättillgänglig. Den är ofta verbalt och fysiskt aggressiv och det har skett en stor utveckling jämfört med för bara tio år sedan, säger Uppsalabon Maria Ahlin.

I oktober släpps ”Visuell drog – om barn, unga & nätporr”, en bok som Maria Ahlin skrivit tillsammans med Ulrica Stigberg, präst på Fryshuset i Stockholm.

Med boken vill de öppna upp för samtal och peppa föräldrar att skaffa sig kunskap.

Ett mer tabubelagt och laddat ämne får man leta efter. Hur ska föräldrar våga prata med sina ungdomar om porr?

– Ett första steg är att sätta sig in i barns och ungas medievardag. När man gjort det blir det enklare få igång ett samtal, ifrågasätta och problematisera utan att skuldbelägga, säger Ulrica Stigberg.

96 procent av alla 16-åriga killar har någon gång konsumerat nätporr. Debutåldern var 12 år. 65 procent av tjejerna i samma ålder har tittat på porr.

Det berättar Magdalena Mattebo, barnmorska och forskare i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola.

Hennes råd är också: prata om det!

– På vilket sätt är individuellt. Om det inte finns en tradition av att prata om känsliga frågor kan det bli helt fel att plötsligt säga ”nu ska vi prata om nätporr”. Mitt bästa tips när det gäller yngre barn är att utgå från barnets frågor och låta bli att skrämmas. Om barnet inte vill prata, ta tillfället i akt vid ett senare tillfälle.

En annan aspekt är att barnets mognad avgör när man ska prata om porr. Har man en 14-åring som debuterat sexuellt kan det vara relevant. Men inte med en 14-åring som bara ägnar sig åt idrott och lek.

De yngre barnen drabbas ofrivilligt och är oskyddade, för dem är det direkt olämpligt, anser Tanja Tydén, barn­morska och professor i vårdvetenskap,

– Pornografin förmedlar en bild av sex som är rå, brutal och ojämlik mellan könen. Den normaliserar en skev bild av sexualitet. Barn behöver en motbild till det som förmedlas av porrindustrin, och föräldrarna och andra i vuxenvärlden måste ta ansvar för det. Jag tror att samtal från 10–12 års ålder är en bra början. Moralpredikningar är ingen framkomlig väg, även om nätporr handlar om vad man inte bör göra med människor, säger Tanja Tydén.

Kan man bli porrberoende?

– Ja, det verkar så. Var tionde kille tittar ofta och en tredjedel av dessa tycker själva att de tittar för ofta. De har fastnat i porrsurfandet och har något slags beroende, säger Tanja Tydén.

I studier har det visat sig att ungdomars attityder till pornografisk konsumtion har förändrats över tid. Från att ha varit skam- eller skuldbelagt betraktas det nu som tillåtet och ganska normalt.

Men exakt hur barn och unga påverkas är det ingen som vet.

– För första gången har vi en generation som växer upp med att pornografin finns överallt. Men vi har inget att jämföra med. Mer forskning behövs om detta tabubelagda ämne, säger Magdalena Mattebo.

Vi kan alltså inte säga hur dagens generation kommer att hantera det som vuxna.

– Men det vi vet av vår egen och andras forskning är att unga män försöker härma och praktisera det man ser, till exempel gruppsex och analsex som är normen i nätporr. De flesta kvinnor uppskattar inte detta, men är ändå beredda att prova igen. Man vill ställa upp och försöka vara en bra sexpartner, säger Tanja Tydén.

Det är ofta för sent att prata med en ungdom i tonåren då samma strukturer visar sig i serier och filmer, därför är det bra och ibland lättare att lyfta det som visas på teve först, för att sedan säga att ”jag vet att många i din ålder har kollat på porr, vad tycker du om den?”, berättar Matilda Strömberg, skolinformatör på RFSU i Uppsala.”

– Porren ger en skev bild av verkligheten, både när det gäller kroppen och sexet, det är vanligt att tjejer är rädda för att bli jämförda med skådespelarna, killar känner press över sin prestation så vi behöver definitivt prata mer om det, säger Matilda Strömberg.

Som förälder ska man akta sig för att fördöma och pracka på en massa råd bara för att man tror att det är ens plikt, menar hon. Många unga har dessutom redan ett kritiskt förhållningssätt och kan se skillnaden mellan pornografins fiktion och den verkliga världen. Innehållet uppfattas ofta som överdrivet, förvridet eller direkt falskt.

– Ungdomar kan vara medvetna om de felaktiga ideal som förmedlas men tittar ändå, för att det är spännande och för att bli kåt. Och för personer med funktionsvariationer som behöver nyttja sin sexualitet är porren ett bra hjälpmedel.

När Matilda Strömberg är ute på skolor tar hon alltid upp nätporr som ett ämne att problematisera. Exempelvis: vad är det för kommunikation mellan porrskådisarna och har de respekt för varandra? Tillsammans med eleverna skriver hon upp plus och minus på tavlan, för då blir det tydligare.

Hennes råd är att börja prata tidigt med sitt barn om sexualitet och sexuell hälsa. Föräldrar ger så mycket råd när det gäller andra saker. Ju mer man pratar om alla möjliga saker och engagerar sig i sitt barn, desto mer lyssnar barnet på sina föräldrar.