Just nu haussar skönhetsindustrin krämer som bygger på den senaste genteknologin. I reklamen vimlar det av helt obegripliga ord som Tri-Aktiline, Morpholit och Coencym, för att bara nämna några. I ett ständigt växande sortiment dyker det också upp deoderanter och tandkräm med anti-agingeffekt. Men kan man lita på företag som påstår att produkterna föryngrar, minskar eller tar bort rynkor? Gunnar Guzikowski, kemist på Läkemedelsverket i Uppsala, har i vart fall aldrig hört talas om de ämnen som skönhetsindustrin marknadsför som rynkborttagare.
- Det är fantasifulla namn som företagen hittat på, rena produktbenämningar, även om de säkert har ett kemiskt namn också, säger han.
Men eftersom Läkemedelsverket endast kontrollerar om produkten är farlig för huden, vet han inte om krämerna ger utlovad effekt.
- Vill man veta vad produkten innehåller måste man granska innehållsförteckningen. Ämnena får dock inte ha för stor effekt på huden, för då klassas de som läkemedel, säger Gunnar Guzikowski.
Som om det här inte skulle vara nog går det att fettsuga, lyfta ögonlock, fylla ut rynkor, förstora läppar, bröst och rumpor. Allt det här har blivit fullständigt normalt och accepterat. Men det är inte slut här. Det finns mycket mer att göra. Och då handlar det inte om dyra krämer som sägs bygga på genforskning och nya rön om cellförnyelse. I dag är drömmen om ett evigt liv mer avancerad än så. I USA erbjuder vetenskapsmän att frysa ned människor och på så sätt bevara kroppen tills forskningen kommit så långt att det går att återuppväcka de döda. Det kallas kryoteknik. Fryskliniken ligger i Detroit, Michigan och hittills har drygt 100 människor betalat uppemot 1 - 1,5 miljoner kronor för att återuppväckas. Trots att kryonisterna säger att det kan ta flera hundra år innan tekniken är möjlig, finns det människor som tror på idén.
Det hela går ut på att hinna före dödsögonblicket, cirka åtta minuter, vilket är den tid som cellerna kan överleva intakta sedan hjärtat stannat. Forskarna bakom kryotekniken menar nämligen att människan är potentiellt levande så länge hjärnans och andra organs celler är oskadade. Kroppen fryses ned och hänger upp och ned i en cylinderformad stålbehållare med flytande kväve, - 196 grader Celcius. På så sätt bevaras cellernas struktur. Det låter som rena rama science fiction. Är det här bara en bluff? Jag ringer upp Brun Ulfhake, professor i anatomi, Karolinska Institutet. Han forskar kring faktorer som styr åldrandet och borde veta. Vad säger han om idén att väcka en människa till liv igen?
- Nej, det går inte att väcka en människa till liv igen. Det är bara lurendrejeri. Celler som är infrysta går förlorade och kan inte repareras när de tinas upp, därför är det omöjligt att återskapa individen. Men de som är rika och fåfänga har gått på det här och det säger väl något om hur stark människors önskan är om att se sig själv som odödlig.
Däremot skulle det i teorin gå att klona en människa genom att frysa ned stamceller från en person. Då kan man skapa en identisk kopia av en individ som en pseudomamma får bära i sin livmoder och föda fram. Men ingen människa har någonsin klonats och Brun Ulfhake påpekar att det är inte heller en önskan från människan att klona sig själv.
- Det är inte det folk vill ha. Man vill leva längre och se ung ut så länge det bara går.
Brun Ulfhake berättar i stället om framtidens möjligheter att plocka ut våra egna stamceller ur viktiga organ som till exempel hjärtat och skelettmuskeln och föryngra dem. Det här skulle kunna vara något för en 60-åring som vill ha ett yngre och friskare hjärta i hopp om att leva längre.
- Det är inte omöjligt att vetenskapen kan åstadkomma detta inom 100 år men det är inget vi kan göra i dag.
Däremot är det ingen bra föryngringsmetod att låna organ från yngre, avlidna personer, för att operera in dem hos en äldre person. Priset man får betala är stark medicinering och risk för att det nya organet stöts ut. Så hur gammal kan en människa bli? Den äldsta människan hittills blev 126-127 år. Och hur länge kommer vi att leva om 200 år? Medellivslängden i dag i Sverige är 79 år för män och 83 år för kvinnor.
- Vi kan förlänga medellivslängden till 100 år genom bättre botemedel för dödliga sjukdomar och utökad vaccinering, tror Brun Ulfhake.
Och utan att behöva byta ut organ och reparera stamceller kan den maximala livslängden förlängas till 130-140 år. Det i särklass bästa sättet att på egen hand nå dit är att röra på sig och äta sunt, påpekar Brun Ulfhake.
- De flesta gör inte det. Men det är det enda sättet att bli så gammal som möjligt för då förebygger man sjukdomar och för tidigt åldrande. Sen ska man komma ihåg att åldrandet är en ojämlik process som drabbar människor väldigt olika och grunden till detta är genetisk.
Att stoppa åldrandet står högt upp på människors önskelista är ingen underdrift. Och faktum är att det inom forskningen också hamnar på tio-i-topplistan. Ett av de senaste experimenten i USA handlar om att låta apor gå på svältkost. Aporna fick äta 30 procent färre kalorier och drabbades mer sällan av ålderrelaterade sjukdomar som diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar.
- Om man inte svälter men äter så lite som möjligt minskar risken för att drabbas av de här sjukdomarna eftersom åldrandeprocessen går långsammare, säger Brun Ulfhake.
Det finns mycket som talar för att det även funkar för människan, tillägger han. Vad händer mer i framtiden? Vad händer på forskningsfronten? Först av allt: Att ta bort det som ger upphov till åldrande, det är vinnarreceptet, menar Brun Ulfhake.
- Människan kan inte leva i all evighet. Alla arter har en specifik livslängd. Men ska man göra något som får stora effekter ska man utveckla en preventiv medicin, ett slags krumelurpiller, som gör att man reparerar celler bättre och ta bort allt som förkortar livslängden. Annars ska man vårda det man har med sig från födelsen och stoppa upp åldrandeprocessen med hälsosam mat och motion.
Brun Ulfhake är medveten om att det låter trist och att de flesta har hört det här förr. Men så är det. Tråkigt för alla dem som tror på krämer och science fiction.