• lördag 25 oktober 2014
After work på häftigaste baren Jossan on Tour Jossan on Tour
Vädersponsor:

Livet i hönsgården

Ägg hör till den mest traditionella mat som äts under påsken och kycklingar har blivit en given symbol för högtiden.  I dag på skärtorsdagen besvarar UNT fem frågor om livet i hönsgården.

Får inte kycklingen andnöd i ägget?
Forskare har studerat hur kycklingar kan andas inuti äggskalet. Det har visat sig att genom små porer, hål, i skalet kan syret ta sig in. Inuti ägget finns kycklingens fostervatten men också äggulan och äggvitan, även om ägget är befruktat. Det slår hål på myten att det är gulan som utvecklas till en kyckling.
– Det stämmer ändå till viss del eftersom äggcellen finns i gulan. Är ägget befuktat utvecklas en kyckling som sedan tar upp den näring som finns i gulan. Därför finns den inte kvar när kycklingen kommer ut, säger Bertil Borg, professor i zoologi vid Stockholms universitet.

Via en blåsa i fostervattnet tas syret upp av kycklingens blod. Först när det närmar sig kläckning börjar kycklingen att använda sig av sina lungor. Ett hönsägg består av runt 8 000 små porer, det var de porerna som gjorde att evolutionen kunde fortsätta från vatten och upp på land.

Forskning har också visat att porerna avgör hur stora äggen kan bli. Ju större ägg, desto större porer men det finns en bristningsgräns när porerna blir för stora. Då finns risken andra ämnen än syre kommer in, exempelvis vatten. Därför läggs äggen i torra miljöer.
– Skulle ett hönsägg läggas i vatten skulle kycklingen kvävas, säger Bertil Borg.

Är gullefjun släkt med skräcködlan?
Att dinosaurier och fåglar är besläktade har många forskare länge haft som teori. Den amerikanska forskaren Mary H Schweitzer har tillsammans med sina kolleger avslöjat att skräcködlornas konung Tyrannosaurus rex närmaste nu levande släkting är tamhönan. 2005 hittades ett 65 miljoner år gammalt lårben från en T. rex. Benet innehöll mjuk vävnad som sände chockvågor genom hela forskarvärlden. Efter år av försök lyckades Mary H Schweitzer isolera ett protein från benens mjukdelar som med hjälp av nya avancerade metoder kunde bevisa släktskapet.

Fåglar är inte bara nära släkt med dinosaurierna utan har i själva verket uppkommit ur en specifik grupp av dinosaurier, de så kallade theropoderna. Till theropoderna hör exempelvis T. rex vilket gör att gör att fåglar är närmre släkt med just T. rex än andra typer av dinosaurier. Meningarna om hur nära besläktade de är går isär.
– Det kan innebära att dinosaurierna i själva verket inte dog ut och kanske aldrig varit så talrika som nu, säger Ulf Johansson, intendent på Naturhistoriska riksmuseet.

I Kina har man nyligen hittat mycket stora dinosaurieägg. De är över 40 cm långa och därmed de största ägg som någonsin hittats, lite större än släktingen tamhönans alltså.

Är kycklingar de nya stilcoacherna?
Det mesta som lever sänder ut olika signaler. Vissa sänder ut vackrare signaler än andra, exempelvis vackra blommor, korallfiskar eller fåglars fjäderdräkter. Men de här exemplen är ju inte till för oss människor. Blommornas signaler, utseende och dofter, är ju exempelvis till för att locka till sig insekter som ska sprida pollen. Ändå känner vi av blommornas prakt. Magnus Enquist, professor i etologi har tillsammans med biologstudenter genomfört ett försök för att undersöka vad för slags information de här signalerna innehåller. Deras försökspersoner? Kycklingar.

Kycklingarna delades upp i grupper och fick befinna sig i ett rum med bilder på kvinnliga och manliga ansikten. När de pickade på ansiktena fick de frön, på så sätt lärde de sig att just picka på ansikten. Biologstudenterna rangordnade sedan ansiktena efter hur attraktiva de var. Det visade sig att kycklingarna oftare pickade på de ansikten studenterna tyckte var mer attraktiva. Kycklingarnas preferenser av vackra människor var alltså likadana som biologstudenternas.
– Det här bevisar ju faktiskt att fler arter än vi människor känner av de här signalerna om hur vackert något är, säger Magnus Enquist.

Är musselskal nya inredningsflugan i hönsgården?
Malin Karlsson, nybliven doktorand vid SLU har precis satt i gång ett försök med frigående värphöns inomhus. Hon ska undersöka, som en del av ett ekologiskt projekt, hur musselskal i ströbädden påverkar hönsens välfärd. Tidigare har man sett att musslor är en bra proteinrik föda för höns, men hur ska skalen utnyttjas?

Det är vanligt att hönsen pickar i varandras fjäderdräkter, vilket gör att hönsen blir kallare och foderintaget ökar. Äter hönsen mer foder leder det till ökade kostnader för producenterna. Hönsen behöver gå och picka i marken och med krossade musselskal kanske hönsen hellre pickar på dem än på varandra.
– Vi ska se om de tycker att det är en trevlig sysselsättning men också vad det höga kalciumvärdet i musselskal kan ha för effekt, säger Malin Karlsson.

Försökshönsen delas upp i grupper och kommer att studeras med kameror. Man kommer titta på integration, stressnivå, äggproduktion, befjädring, foderintag och göra hälsoundersökningar. Försöket kommer pågå till maj 2013, vilket blir en normal värpproduktionsomgång för höns.

Det ska bli jättespännande att se resultatet och om det blir positivt så att fjäderplockningen och stressen hos hönsen minskar, säger Malin Karlsson.

Är det kackel eller kommunikation?
Kycklingar och hönor kommunicerar mycket med varandra. Bland annat har hönan ett speciellt läte "godsakslätet" när hon hittar riktigt god mat.
– Då kallar hon på kycklingarna för att de ska få smaka, säger Jenny Yngvesson, doktor i etologi.

Även tuppen använder "godsakslätet" för att visa sina hönor var det finns god mat. Det kan man få höra om man slänger in lite färskt gräs i hönsgården. Hönan kan även kalla på kycklingarna när hon vill ta dem under vingarna för att de ska få värma sig och vila. Höns har även olika läten för olika rovdjur. Varningslätet för orm låter exempelvis helt olikt varningslätet för rovfågel.

Kommunikationen mellan kycklingar och deras mamma börjar redan när kycklingarna ligger i ägget.
– Man tror att det är för att kycklingarna ska veta vem som är deras mamma redan innan de är kläckta, säger Jenny Yngvesson.

Forskning har visat att höns inte för direkta samtal med varandra men de har många olika läten som förmedlar olika budskap och de har olika personligheter.
– Höns ser också mycket bra och kan kommunicera med synsignaler! De kan till exempel se ultraviolett ljus, till skillnad från oss människor, säger Jenny Yngvesson.

 

Leva