"Kommer du ihåg den där filmen om han den där snygge, du vet, som är lång, typ…, vad heter han nu igen?!"

De allra flesta av oss känner säkert igen fenomenet, när hjärnan väljer att busa och vägrar bläddra fram rätt minne tillräckligt snabbt. Men så finns det de som alltid vet vilken skådis man pratar om, som erinrar sig alla namn och alltid vet var de har lagt nycklarna. Varför är det så olika? Finns det någon metod, eller är det bara att acceptera att man inte begåvats med det där superminnet?

Kristin Nordin är doktorand vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet. Hon leder mig in till sitt arbetsrum genom Blåsenhus labyrintartade korridorer. När vi väl kommit fram och satt oss ner frågar hon om jag kan säga åt vilket håll slottet ligger. Jag har absolut ingen aning – snart kommer jag att få lära mig att det är mitt spatiala minne som spökar.

– Minnesprocesserna brukar normalt delas in i två olika typer – explicit och implicit minne. Det implicita minnet är omedvetet och berör inlärning och motorik. Det explicita minnet är däremot medvetet och brukar i sin tur delas in episodiskt och spatialt minne, säger Kristina Nordin – och det är dessa två minnen som hon forskar på.

Det episodiska minnet är knutet till våra egna upplevelser och ger en "mental tidsresa". Ljud, dofter, siffror och ansikten är exempel på sådant som lagras i det episodiska minnet. Spatialt minne handlar mer om orientering och lokalsinne – hur saker förhåller sig till varandra.

En som har extra bra minne är 17-årige Erik Bashore. I alla fall när det handlar om siffror. Förra året deltog Erik i Lundellska skolans Pi-tävling och vann efter att ha skrivit ner 663 korrekta decimaler. Bara en och en halv vecka före tävlingen beslöt sig Erik Bashore och hans vänner för att delta i skolans tävling.

– Egentligen var det bara på kul, vi larvade oss. Jag anmälde mig mest för att alla andra polare skulle vara med, säger Erik Bashore med en axelryckning.

Att han skulle gå och vinna var inte riktigt planerat. Vad är det då Erik har, som de flesta av oss andra inte har?

Kristin Nordin säger att hjärnstrukturen hippocampus är viktig för både det spatiala och episodiska minnet, och är den del som tar emot information från olika delar av hjärnan och knyter ihop informationen till en representation i minnet.

– Hippocampus är viktig för att lagra olika typer av minnen som involverar olika sorters information. Alla är vi mer eller mindre duktig på att minnas olika företeelser, som alla tillhör det episodiska minnet, säger Kristin Nordin.

Ett bra exempel är Erik Bashore som, enligt honom själv, inte är särskilt bra på att komma ihåg annat än siffror.

– Jag har jättedåligt minne. Saker att göra, att ta med saker, jag glömmer allt. Mitt långtidsminne är faktiskt ganska uselt. Det är korttidsminnet som är bra, säger han. Idag kommer jag säkert inte ihåg mer än runt ett 40-tal siffror i pi, eftersom han inte har tränat som han gjorde före tävlingen.

Att man minns olika saker olika bra kan bero på flera faktorer. Intresse, övning och fysisk och mental form är viktiga. Även anlag kan spela en betydande roll.

– Nivåskillnaderna i hur bra minnet är har visat sig vara större hos äldre personer än hos yngre. För att komma ihåg något måste man aktivera det minnet, såvida det inte är ”speciella” minnen, annars bortprioriteras det för andra minnen, enligt den så kallade ”Use it or lose it”– principen. Att vi minns så mycket från våra ungdomsår beror delvis på att det är en händelserik tid i en människas liv. Det är då vi reflekterar mycket och skapar oss våra identiteter, säger Kristin Nordin.

Alla kan förbättra sina minnen, utifrån sina egna preferenser. Kristin Nordins tips på träningspass för förbättrat minne handlar om att hålla hjärnan så frisk som möjligt.

– Utmana hjärnan. Klassiska saker som korsord, lära sig nya språk eller spela instrument är bra kognitivt uppmuntrande aktiviteter.

En person som har hittat sin egen strategi för att förstärka sitt minne är Mohammed Mekrami, enhetschef för Uppsalas bibliotek. Han upplever till och med att minnet har förbättrats med åldern – genom användning och träning.

– I mitt arbete har jag många bollar i luften. Jag har otroligt många möten som jag måste komma ihåg. Därför tvingas jag helt enkelt till att komma ihåg, och minnet är kapabelt till mer än vi tror, säger Mohammed Mekrami.

Till sin hjälp i jobbet använder han mejlprogrammet Outlook. Färgkodning för vilken dag det är och vad för slags möte det är skapar ett mönster. Privat är däremot musik ett hjälpmedel.

– När jag läser faktatexter kommer jag ihåg bättre om jag samtidigt lyssnar på musik. Jag kan också bestämma utifrån musiken vilken film det är. Bara några sekunders musikintro och jag vet om jag har sett filmen eller inte.

Mohammed Mekrami låter alltså sinnena interagera för att komma ihåg saker. Ansikten har han alltid varit bra på, värre var det med namn. De få namnen han kom ihåg stack ut på ett eller annat sätt. För att lära sig flera namn bestämde sig Mohammed Mekrami för att använda samma metod.

– Nu kopplar jag ihop ett namn med ett ansikte, och något som sticker ut. En doft, en färg, ett ljud. Associationer som jag har lättare att minnas.

Men även fysisk träning har visat sig ha positiv effekt på minnet.

– Man har sett i flera vetenskapliga undersökningar att volymen på hippocampus bibehållits eller till och med ökat , och prestationsresultaten har varit desamma eller har ökat som resultat av fysisk aktivitet hos äldre personer, säger Kristin Nordin. De grupper som inte har tränat har i stället uppvisat en minskning av hippocampus och försämring av minnet.

Kristin Nordin rekommenderar även att man utvecklar strategier för att minnas.

Erik Bashore klarade av hela 740 decimaler utantill efter intensivt råplugg i tio dagar. Före tävlingen hade han egentligen aldrig reflekterat över sitt sifferminne, men övning och repetition gav överraskande resultat. Inmatningen av talet byggde på mönsterbildning. Genom att skriva ner rader med tjugo siffror i varje rad, där siffrorna var indelade i grupper om fem, bildade han ett symmetriskt mönster.

– Jag skulle nog säga att mitt minne är fotografiskt. Jag ser mönster framför mig.

Att fotografiskt minne existerar finns det dock inte belägg för i forskningen. Däremot kan man ha bättre visuellt minne Generellt är det lättare att komma ihåg bilder än till exempel ord.

– Eriks metod att skapa sig ett mönster genom att göra flera mindre enheter till en större, är en vanlig och bra strategi säger Kristin Nordin.

"Method of loci" är ytterligare en minnesmetod som många med bra minne använder sig av. Principen bygger på att genom att välja en plats som man känner igen mycket väl, kan man sedan föreställa sig platsen mentalt, och därefter stoppa in saker i minnesbilden – saker som man vill komma ihåg. Exempelvis kan man, för att komma ihåg att köpa mjölk, placera en mjölkförpackning på bordet i det mentala rummet.

Trots att vi ibland kan irriteras över glömda nycklar, är glömska oftast av godo. Hypertymesi är exempel på hur för bra minne kan bli mentalt påfrestande. Det är ett sällsynt tillstånd där man minns personligt upplevda saker utan att kunna hindra det.

– Viktigt att komma ihåg är att förmågan att kunna memorera en stor mängd information inte är samma sak som att i praktiken kunna tillämpa sin "gåva". Ofta är de med otroligt bra minnen begränsade på andra områden, säger Nordin.

Erik Bashore har dock hittat sin nisch i vilken han kan använda sig av sin talang. Om en månad rustas det upp för en ny tävling på Erik Bashores skola, och naturligtvis ska han delta.

– Denna gång kan jag förbereda mig längre. Jag satsar på att klara över tusen siffror. Vill ju slå skolans stående rekord, säger 17-åringen självsäkert.