Deras arbetsplats ERIN är en ny verksamhet som ger juridiskt stöd till kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Caroline och Suzana vill hjälpa kvinnor ur våldsamma situationer.

– Vi vill komma in tidigt. Vi vill förebygga våld innan det går så långt att kvinnan måste ringa vår stödlinje, säger Caroline Pappa, kommunikationsansvarig på ERIN (Equal Rights Initiative Network).

ERIN är en nygammal verksamhet, specifikt inriktad på utländska kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Tidigare var ERIN en lokalavdelning till ideella organisationen Terrafem, men efter oenigheter om verksamhetens styrning och fokus har Terrafem Uppsala startat ERIN i stället.

– Vi bestämde oss för att bli egna för att vi ville driva saker mer från lokalnivån i Uppsala. Vi har inriktat oss på kvinnor med behov av juridisk rådgivning och stödsamtal på kvinnans önskade språk. Vi vill se till att deras rättigheter blir tillgodosedda i Sverige, säger Caroline Pappa.

ERIN sitter kvar i Terrafem Uppsalas gamla lokaler på Vaksalagatan. Som på många andra arbetsplatser, den här heta sommaren, snurrar bordsfläkten frenetiskt på kontoret.

Kvinnorna som söker stöd från ERIN är i alla åldrar och situationer. Gemensamt är att de blivit utsatta för våld på olika sätt.

– De tillåts inte lära sig sina rättigheter i Sverige, och det är en del av våldet som de utsätts för. De får inte möjlighet att fatta beslut baserat på korrekt information, säger Suzana Fatah, verksamhetsledare för ERIN.

Det handlar bland annat om utlandsfödda kvinnor som fått falsk information från sina män och kvinnor som inte tillåtits ta del av det svenska samhället. De får till exempel inte gå på svenska för invandrare (SFI) och vissa har blivit lurade att tro att deras asylansökan är gemensam med mannens. En del av kvinnorna som tar kontakt med stödorganisationen har bott i Sverige länge, andra är nya i landet.

– Vi vill låta dem komma till tals på sitt eget språk. Det är lättare att ge en mer detaljerad berättelse på sitt modersmål, säger Caroline Pappa.

I en våldsam relation sker ofta en så kallad normaliseringsprocess. Steg för steg tar mannen bort kvinnans friheter och begränsar på så sätt hennes livsutrymme. Hon slutar att umgås med vänner och fattar inte egna beslut. Hon blir isolerad och utsätts för psykiska och fysiska påtryckningar i relationen. För en utlandsfödd kvinna kan processen bli snabbare och mer akut i det nya landet.

– Det kan ligga i mannens intresse att lura kvinnan att man "måste stå ut" för att bli kvar i landet. Det är män som utövar våld mot kvinnor som säger sådana här saker, berättar Suzana Fatah.

En kvinna som sökt uppehållstillstånd av anknytningskäl för att hon har en partner i landet kan först efter två år söka efter permanent uppehållstillstånd. Det är en regel som utnyttjas av en del män.

– Det vi bevittnat är att det finns vissa män som tar hit kvinnor och har satt i system att skicka hem dem innan två år har gått, berättar Suzana Fatah.

För att skydda kvinnorna behöver reglerna kring anknytningsärenden ses över, menar Suzana Fatah. En annan lagstiftning som behöver skärpas är samtyckeslagen, menar Caroline Pappa.

– Vi ser jättepositivt på samtyckeslagen, men när det gäller påtvingat samtycke i ett förhållande eller i ett äktenskap är inte lagen vattentät.

Det kan vara svårt för våldsutsatta kvinnor att komma in i ett främmande land – och ofta står mannen på såväl bostadskontrakt som håller i ekonomin. Om kvinnorna försöker bryta sig ur relationen riskerar de att bli utan både hem och pengar.

– Det är vissa kvinnor som har ett litet kontaktnät och som inte kan svenska. Vi måste se till att informera dem före våldet börjar. De behöver rätt och korrekt information som de kan använda till sin fördel, säger Caroline Pappa.

ERIN jobbar med opinionsbildning och under hösten kommer organisationen besöka SFI och olika arbetsplatser för att informera om sin verksamhet och försöka förebygga våld mot kvinnor tidigt. Ett första tips till invandrade kvinnor är att se till att de själva står på bostadskontraktet och har koll på familjens ekonomi.

ERIN:s stödlinje tar emot samtal från kvinnor som behöver juridisk rådgivning eller bara vill bearbeta sina upplevelser.

– Kvinnorna behöver inte ha något specifikt ärende för att ringa. Det är helt ok att bara prata ut, menar Suzana Fatah.

ERIN har ideell personal som talar ryska, polska, urdu, franska, turkiska, grekiska och arabiska. Ofta gäller frågorna brottmål, vårdnaden om barn och asylärenden.

– Det är svårt med samtal där man känner kvinnans hopplöshet. När vi lägger på går hon hem till honom igen. Men vi måste vara positiva. Att man tar kontakt är ett första steg till att ta emot stöd och för att sedan själv få styrkan till att ta ett beslut att gå vidare, säger Suzana Fatah.