Gillis Herlitz, antropolog och etnolog bosatt i Uppsala, författare till bland annat Svenskar – hur vi är och varför:

Vi lever i en postmodernistisk tid där identiteter och intressen är flyktigare. Jag tror att vi går mer åt en internationell orientering. Det ser man bland annat på att språket förändras. Det står inte längre ”rea” i butikerna, utan ”sale”. Det värsta jag sett var i UNT, där en reporter skrev att en konsert ”tog plats” i Missionskyrkan, en direktöversättning från engelskan.

Sverige har blivit mindre enhetligt. Identiteter är mindre statiska nu jämfört med tidigare, de skapas och omförhandlas. Unga i städerna identifierar sig mer med stadsungdomar i Paris, London och New York än med bondgrabbar från Västerbottens inland. På samma sätt känner sig företagare mer allierade med liknande företagare i Japan och Kanada än med andra typer av företag i Sverige. Känslan av det nationella håller på att luckras upp. Det här är något som nationalister känner och reagerar mot.

Artikelbild

| Värderingar är stabila strukturer med en lång historia och inte något förgängligt, säger historiker Lars Trägårdh.

All samhällsutveckling möter motreaktioner. Nu när allt ska vara nytt hela tiden har vi aldrig haft så många antikvitetsprogram på tv. Släktforskningen har fått ett uppsving. Varenda liten ort har ett bygdespel. Det ger känslan av att inte tappa fotfästet.

Något som förändrar oss i grunden är att internet och ny teknik gör att vi kan ha kontakt med omvärlden på ett helt annat sätt än tidigare. Vi blir alltmer gränsöverskridande. Frågan är hur det kommer att påverka hur vi ser på svenskheten.

Hur vi förändras beror också på samhällsutvecklingen. Privatiseringen av verksamheter som tidigare skötts av staten och kommunerna är något som möjligen kan urholka det starka förtroendet för och lojaliteten med staten, vilket idag är ett utpräglat drag hos det svenska folket.

Sverige rymmer många olika slags värderingar och uppfattningar. Det blir allt svårare att säga vad som är typiskt svenskt. En av mina böcker har titeln Mors dag och eid-il-fitr och några andra svenska festseder. Det fick en del att gå i taket: ”Vaddå, eid-il-fitr är väl inte svenskt!”. Då frågade jag om mors dag är svenskt. Mors dag kommer från från USA och infördes i Sverige 1919. Det finns så många myter om vad som är svenskt och äkta. Det finns en laddning i begreppet svensk.

Artikelbild

Säkerhet, utbildning och teknologi är viktiga för hur värderingar formas och där kommer Sverige att fortsätta ligga högt, tror statsvetare Amy Alexander.

Läs även tidigare delar:

Del 1 Svenskar och jordanier är motpoler

Del 2 Så växte Sverige fram

Lars Trägårdh, historiker som skrivit flera böcker om vad som format och utmärker det svenska samhället, bland annat Är svensken människa?:

I Sverige har vi en mycket positiv syn på staten och lagbunden ordning och en lång tradition av jämställdhet. Det är jätteviktigt. Samhället har handfasta värderingar som uttrycks i lagstiftning och institutioner. Vi har lyckats med paradoxen att kombinera ett väl fungerande samhälle med maximal frihet och individens oberoende.

En del oroas över invandringen, att Sverige ska förändras av människor som har patriarkala värderingar och sätter klan, religion och etnisk grupp i centrum, som har en annan syn på jämställdhet eller inte tror på lagbunden ordning. Men om vi lyckas integrera människor och de upplever att de får frihet och samtidigt mer trygghet, då har vi rent krasst en vinnande formel. De frihetsvärderingar vi har i Sverige tycks vara en långsiktig trend globalt. De flesta föredrar mer frihet framför mindre.

Problemet är när människor som flyttat till Sverige inte får möjlighet att komma in, när parallellsamhällen med egna värderingar och strukturer skapas.

Invandringen och integrationen är en viktig men svår fråga som har kopplingar till värderingar. Det är jättefint att vara tolerant, men vad betyder det? Tror du på religionsfrihet? Ska vi då tillåta hemskolor på religiös grund? Gapet mellan abstrakt och konkret tolerans är stor. Vi är toleranta och gillar mångfald i ytliga former av till exempel rolig musik, häftiga kläder och spännande restauranger. Men det blir ramaskrin om någon inte vill skaka tass med en kvinna för att det går emot religionen. Vi måste se sanningen i vitögat, vissa svenska värderingar är inte förhandlingsbara. Man måste börja med att förstå sig själv.

Amy Alexander, amerikan och forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet:

Normer och värderingar är djupt rotade och förändras väldigt långsamt, mest vid generationsskiften. Nu när alla ungdomar har en smart telefon kan man fråga sig hur den nya tekniken och tillgången till internet kommer att påverka dem som växer upp nu. Teknologin ger unga helt nya förutsättningar vad gäller yttrande- och valfrihet, vilket kan resultera i att nästa generation svenskar kommer att vara ännu starkare anhängare av dessa värderingar.

Sveriges immigration förändrar demografin, men utifrån tidigare studier ser jag inte att det kommer att påverka normer och värderingar så mycket. Invandrare tenderar att hamna mitt emellan ursprungslandet och det nya landet i sina värderingar. Och tredje generationen kommer att likna det nya landet mycket mer.

Ett område där jag just nu ser en viss polarisering är hur mycket man litar på staten. I övre medelklass ökar tilliten, samtidigt som den minskar i arbetarklassen. Orsaken kan vara att modernisering, globalisering och ökad mångfald ses som ett potentiellt hot av vissa, som kanske upplever ökad konkurrens om jobb medan andra typer av jobb försvinner. Människor som känner sig hotade blir mindre öppna. Det kan leda till fördomar och misstro.

En väl fungerande samhällsservice och en rättvis fördelning av samhällets resurser ökar tilliten till staten. Om utvecklingen går mot ökade välfärdsgap och ett mindre jämställt samhälle kan Sverige stagnera eller till och med gå tillbaka. Men min gissning är att Skandinavien om 20 år fortfarande ligger i täten när det gäller tillit, yttrandefrihet, självständighet, jämställdhet och hög tolerans.