Men likafullt kan jakten på vardagslycka kännas krävande. Inte minst för den som ger sig ut på nätet för att leta. Där trängs bloggar under namnet Vardagslycka, den ena mer pittoresk än den andra. Men än värre är infernot av lyckliga stunder på Facebook. Det är lätt att bli olycklig av mindre.

– Att jämföra oss med andra är något som ofta sätter käppar i hjulet för vardagslyckan. När vi sitter och facebookar är det lätt att alla vi läser om smälter ihop och blir som en enda person som har det alldeles underbart hela tiden, säger Katarina Blom, som är psykolog och tillsammans med journalisten Sara Hammarkrantz skrivit boken ”Lycka på fullt allvar”.

Bokens titel är en känga åt den banala lyckohausse som rådde i början av 2000-talet då vi blev itutade att lyckan var tillgänglig för alla som ville ta den till sig. Med andra ord, det hängde på oss själva om vi ville bli lyckliga.

Artikelbild

– Riktigt så enkelt är det inte. Vi har alla olika förutsättningar, olika biologi, erfarenheter och uppväxter. Och en hjärna som arbetar mot oss. Den är inställd på att upptäcka och registrera faror och hot och minnas svåra situationer för att vi ska kunna undvika att hamna där igen. Det är ren överlevnadsstrategi. Blir vi deppade av ett sjukdomsbesked eller en anhörigs död är det en normal dal, en del av livet som egentligen visar att vi fungerar som människor ska, säger Katarina Blom.

Hjärnans negativa filter som ska skydda oss mot faror kan alltså bli ett hinder för lyckan, liksom vår vilja att jämföra sig med andra. Vår förmåga att anpassa oss är en annan.

– När vi vant oss vid något slutar vi uppleva den positiva känslan efter ett tag. Det är en överlevnadsstrategi som handlar om att vi inte behöver registrera alla intryck gång på gång. Har vi köpt ett vackert specialimporterat soffbord, är vi glada över det till en början men sen har vi vant oss och upplever inte samma positiva känsla varje gång när vi ser det, säger Katarina Blom och tillägger att ett tips kan vara att hellre köpa upplevelser än saker och hellre många små i vardagen än ett fåtal stora och dyra.

Något som är mindre förutsägbart för hjärnan är andra människor. Därför blir relationer mer intressanta än soffbord. Människor är föränderliga. Att investera i relationer är således en väg till vardagslycka. Och det styrks av forskning i positiv psykologi.

Artikelbild

– Det är lätt att tro att lyckan väntar runt hörnet, att den kommer till oss sen, när vi fått befodran, det där fina huset eller barn. Men då är det bättre att försöka hitta lyckan i vardagen, här och nu. Vad uppskattar du i ditt liv och hur kan du göra mer av det, redan nu? Det är ett perspektiv som går att träna på.

Som enkla exempel tar hon att säga hej till alla på jobbet på morgonen eller en trevligt lunch med kollegerna. Katarina Blom anser att vi måste höja statusen på att må bra på jobbet. Men inte bara för att positiva upplevelser gör oss glada för stunden utan för dess långsiktiga effekter.

Artikelbild

– Behagliga känslor gör att vi blir nyfikna vilket ökar chansen att vi provar på nya saker. I förlängningen skapar det nya färdigheter som gör oss rustade för livets utmaningar, säger Katarina Blom.

Men hur ska man göra för att uppskatta det lilla i vardagen? Inte sällan kan den kännas rätt tung.

Artikelbild

– Att skriva upp tre saker som man är tacksam för kan vara en övning som fungerar för vissa. Att planera aktiviteter att se fram emot, kan vara en annan sak.

Hon påpekar att tipsen är till för dem som vill göra något för att uppleva mer positiva känslor i vardagen.

– Att ha en viss medkänsla med sig själv, vara lite förlåtande och ge sig själv kred när man är färdig med något, istället för att bara slänga sig rakt in i nästa uppgift. Att sätta upp mål för vad man vill uppnå gör att man märker de små stegen och att man är på rätt väg, säger Katarina Blom.

Att känna flow i något man gör, när allt bara flyter på, och tid, rum och hunger försvinner, det är ett tillstånd som ger välmående. Att skapa förutsättningar som att inte bli avbruten hela tiden kan vara ett sätt att nå dit.

Måste man ha varit nere på botten för att kunna uppleva vardagslycka?

– Nej, men det finns forskning som pekar mot att en del av dem som varit med om traumatiska eller svåra upplevelser har lättare att uppskatta goda saker i vardagen, att de gör omprioriteringar om vad som är viktigt och satsar på närmre och mer meningsfulla relationer, säger Katarina Blom.

En som provat på olika lyckostrategier är Tina Löfström, som arbetar som psykologisk coach efter att ha gått den utbildningen vid Skövde högskola. Hon ville ifrågasätta den uppsjö av strategier som påstås göra oss lyckliga. På bloggen ” Kan man bli lycklig på 100 dagar?” testar hon olika sätt att nå vardagslycka.

Blev du lycklig?

– Ja, överlycklig. Men allt fungerade inte, säger hon.

Precis som också forskning inom det som kallas positiv psykologi visar, var det relationer som gjorde hennes lyckligast. Hon har förändrat sin beteende och ser numera till att vara mera tillgänglig för sina nära och kära än förut.

– När jag umgås med folk så försöker jag vara närvarande och ge dem mycket uppmärksamhet. Jag har fått uppskattande kommentarer från folk som gillar att jag verkligen lyssnar på vad de säger. Förut var jag alltid på väg någonstans, säger Tina Löfström.

Sedan hon gjorde sitt experiment har hon också börjat prata med de tiggare som hon går förbi på gatorna och skänka pengar till välgörenhet. Det ger henne vardagslycka. För att få mera tid att vara närvarande i mötet med människor har hon slutat att kolla i sin mobil slentrianmässigt så fort en paus uppstår.

– Jag testade också att åka ut till en stuga på landet utan el, vatten, mobil och dator i en vecka. Det var en upplevelse, en helt ny värld öppnade sig, säger Tina Löfström.

En gång i veckan gör hon tacksamhetsövningen, att skriva ner ett antal saker som hon är tacksam över i sin vardag. Den funkar för henne.

Strategier som däremot inte funkade var däremot affirmationer, att högt, upprepa positiva påståenden om sig själv, det kändes löjligt, inte heller shopping gav lycka när hon var besviken på tillvaron.

– Viktigt är också att våga vara lycklig,

Hur menar du då?

– Jo, att det är så mycket lättare att ta till sig det negativa. Det har vi mera koll på. Som att falla in i det allmänna gnället som gärna blir gruppnorm på arbetsplatser.

Att ha semester var en annan sak som inte funkade.

– Nä, inte ledigheten i sig själv, men det förändrade beteende som vi har under semestern gör oss vardagslyckliga. Just det att vi umgås, gör roliga saker och är inriktade på att njuta av stunden. Så nu är det bara att fortsätta behålla semesterbeteendet, säger hon.

Det är ju alltid lättare att behålla en vana än att ändra gamla tråkiga.