Publicerad: 2012-01-17 10:02
Vilka positiva effekter kan skrivande ge dem som är sjuka?
– När man är sjuk är fastnar man i en existentiell kris som mitt i det fruktansvärda kan vara kreativ. När allt ställs på sin spets på det viset hamnar fokus på kroppen. Skrivandet kan göra att personen kommer i kontakt med sina inre rum. Genom skrivandet kan man också få tillgång till minnen som man har begravt och som kan vara läkande att plocka fram och göra upp med.
– Och genom att man får fatt i ett minne, väcks flera stycken automatiskt. Det blir en rolig upptäcktsresa. Pennan går före dig själv.
Finns det mera bra saker med att skriva?
– Oh ja. Den som är sjuk är inne i ett tillstånd fyllt av konflikter. De kan vara gamla konflikter inom äktenskapet som kommer till ytan eller de kan handla om behandlingen, kanske någon blev kränkt av en läkare eller sjuksköterska. Till exempel kommer alla ihåg rummet som de satt i när de fick sitt cancerbesked. I gestaltandet av det uppstår en kreativ bearbetning.
Kan det finnas negativa effekter?
– Mitt svar får nog bli nej. Det skulle i så fall vara att man glömmer att äta. Pennan kan föra en vidare på okända marker men du har ändå kontroll. Man skriver inte det man inte vill.
Vad är det i själva skrivandet som ger effekt?
– Att det är lustfyllt. De flesta som går kurser tycker det är roligt. Lusten i kombination med att man inte behöver prestera ger en lättnad. Kvinnorna går ofta härifrån rosiga på kinderna samtidigt som de hittat till smärtpunkterna. Men det finns ingen motsättning i det.
Kan du ge ett konkret exempel på hur kurser går till?
– En populär övning är lappen. Alla skriver någon mening på en lapp, det kan vara alltifrån mera poetiska som ’Jag kommer att dö en regning dag i Paris’ till ’Jag tycker inte om kokta ägg på morgonen’. Sen lägger alla sina lappar i en låda och någon drar en lapp. Under tio minuters tid får de skriva vidare på den meningen, utan att sätta punkt eller kommatera eller skriva om.
Formen är rätt sträng, varför då?
– Tanken är att sätta igång ett flow och snabbt komma åt smärtpunkterna. Den korta tiden upplevs som befriande, den ramar in ämnet, annars kan de bli dränkta av möjliga infallsvinklar. Efteråt läser kvinnorna upp vad de skrivit inför varandra och då får ingen säga: Åh va bra eller kommentera på annat vis. Texterna ska inte bedömas.
Varför tror du att så många vill blogga om sina sjukdomar?
– Tidsandan är en faktor. Vi är inne i en tid när människor vill uttrycka sig kreativt. Bloggens form är också tillåtande. Dessutom finns en glädje i att bli läst och uppmärksammad. Och i och med att du uttryckt dina känslor och tankar skriftligen så får du distans. Skrivandet får då en terapeutisk effekt och ger dig tillträde till nya upptäckter om dig själv.