Publicerad: 2010-06-16 10:02, senaste uppdaterad: 2010-08-16 16:08
Läs upp

Trädgårdsterapi i bokform

På Gröna Rehab i Göteborg och i SLU:s terapiträdgård i Alnarp finns behandling för personer som drabbats av utmattningssyndrom och varit långtidssjukskrivna länge. Tanken är att människans egen läkepotential lockas fram av naturen. I vår har det kommit ut tre böcker om trädgårdens förmåga att göra människan frisk.

Tips: Nya böcker om terapi i trädgårder

Gröna rehab av Eva-Lena Larsson

Trädgårdsterapi - Alnarpsmetoden av Patrik Grahn och Åsa Ottosson

En lisa för själen - Trädgård som terapi och friskvård av Eva Robild och Annika Christensen.



Två av dem handlar om rehabiliteringsträdgårdar för de som lider av stressrelaterade sjukdomar. I förstone kan det verka paradoxalt att personer som är sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom ska kunna arbeta sig friska i trädgårdar. Men det fungerar, menar Eva-Lena Larsson, verksamhetsledare och biolog, Gröna rehab, Botaniska trädgården i Göteborg.
- Vi är ordentligt utvärderade, arbetar forskningsbaserat och det har visat sig att vi har kunnat hjälpa de flesta som kommit hit. 75 procent av dem som gått igenom programmet har återgått till någon form av aktivitet efteråt. De övriga 25 procenten har haft någon annan underliggande sjukdom, säger hon.

Gröna Rehab tar emot 50 personer per år. De är långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad sjukdom. Sju, åtta år är inte ovanligt.

Varför fungerar det?
-
Det finns en massa forskning som visar att trädgårdar har en stressreducerande effekt. En annan viktigt orsak till att återhämtningen fungerar är att de som kommer hit möts av förstående personal och får träffa andra deltagare som har varit med om samma saker, säger hon.

Nystart för långtidssjukskrivna är ett tolv veckor långt program, fyra dagar i veckan, tre timmar åt gången. Det drivs Västra Götalandsregionen och vänder sig till regionens drygt 8000 sjukvårdanställda. Dit kommer olika yrkeskategorier, allt från städare till it-folk, psykologer, läkare och chefer. Deltagarna sår och skördar i Botaniska trädgården, de går naturpromenerar, får lära sig stresshantering och kroppskännedom och avslappning. Bildarbete och hantverk med naturliga material ingår också.

Men många blir ju stressade av just trädgårdsarbete?
-
Man kan bli stressad av allt möjligt, av barn, familj, jobbet. Därför handlar det om att lära sig ett nytt förhållningssätt. Kanske hitta ett annat tempo. Naturen kan man inte skynda på. Vi lägger kraven utifrån varje individs egen nivå och min erfarenhet är att folk successivt blir mer och mer intresserade av aktiviteterna. Även de som i början säger att det här är ingenting för mig, vill gärna delta efter en tid, säger Eva Lena Larsson.

I rehabteamet ingår även en psykoterapeut, som kan erbjuda samtal antingen i grupp eller individuellt. Till exempel får deltagarna lära sig att sätta gränser. Gröna Rehab har även chefsutbildningar och förebyggande stresskurser. Goda resultat har också skånska Alnarps terapiträdgård inom SLU. De som kommer dit har i snitt varit sjukskrivna i mer än fyra år och efter tolv veckors rehabilitering går de flesta vidare i någon form av aktivitet, arbetsträning, studier eller arbete. Ett halvt år efteråt är det 63 procent som fortfarande har ersättning från socialförsäkringssystem, efter ett år har antalet sjunkit till 36 procent.

De som kommer dit är ofta högpresterande personer som lider av utmattningssyndrom. En av de första sakerna de får lära sig är att det inte handlar om att vara en duktig deltagare. Snarare tvärtom. I trädgårdssysslorna finns möjlighet att sänka sina ambitioner och dra ner på pliktkänslan samt att låta dagsformen vara avgörande för valet av aktivitet.

Trädgården är uppbyggd är uppbyggd av olika slags trädgårdsrum. Där finns välkomstträdgården som består av sommarblommor i milda färger. Den urbana trädgården, med betong och metall, och en kanal med guldfiskar i och igloo-liknande växthus. De fungerar som ett slags vuxenkuvöser med värme och skydd mot omgivningen. Skogsträdgården kan ses som en korsning mellan skog och skafferi. Medan köksträdgården är mycket strukturerad. Ängen är vild och bygger på teorin om att stenåldersmänniskan inom oss känner sig trygg i vad som liknar vår ursprungsmiljö, savannen.

Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi och verksamhetsledare på Alnarp har i sin forskning kommit fram till att människors behov av grönområden ser olika ut beroende på deras psykiska förmåga och belägenhet. Vilken typ av natur man föredrar beror på vilket sinnestillstånd man befinner sig i för tillfället. Den som mår mycket psykisk dåligt drog sig gärna undan till en skyddad plats i vild natur, medan de som mådde bra valde en öppen plats med chanser till sociala kontakter.

Av: Lotta Frithiof

jordnära initiativ
jordnära initiativ
internationella strokedagen

MEST KOMMENTERAT PÅ LEVA

Kontakta Leva

Synpunkter, förslag, tips? Kontakta redaktör Lotta Frithiof på leva@unt.se.



 

Nyheter

Kultur & Nöje

Sport

Seriebloggen

Svart humor på vit bakgrund. Se fler på Isabelle Söders blogg »