Det doftar julkryddor redan i hallen. Bo Strömberg har förgräddat innan vi kommer. Och tur är väl det. För att få ihop hela centralstationen behövs runt 50 olika pepparkaksdelar. Några är reservdelar. Det tar sin tid, trots att han använder köpt deg.
Inför baket har han studerat stationen i verkligheten. På stationsinfo.se har han hittat kartor och med hjälp av gratisversionen av Google sketchUp har han gjort tredimensionella ritningar. Sedan har han gjort egna mallar på papper.

Är du ingenjör?
– Nej, jag är statistiker som analyserar försäljningssiffror på Systembolaget, säger Bo Strömberg.

Det var när han läste Antikens historia vid Uppsala universitet på 1990-talet som han blev inspirerad till sitt första pepparkakshus. Niketemplet i Akropolis kunde han inte motstå. Sedan dess har det blivit ett hus i pepparkaka varje år och gärna en aktuell byggnad.
I fjol bakade han Konserthuset. Barnens dagis har han gjort och nästa år lutar det åt Domarringens skola. Då ska femåriga dottern Klara Strömberg börja där. Ett år gjorde han en riddarborg med böjda torn.
– Ett annat år bakade jag Höga kusten-bron, jag kommer uppifrån Sollefteå. Efteråt fick den utstå ett belastningstest och bron klarade alla leksaksbilar som vi hade hemma.

Artikelbild

Varför bakar du pepparkakshus?
– Det spännande är att ta ett omöjligt hus och försöka göra det i pepparkaka.
Han pratar och arbetar samtidigt. Åttaårige sonen Viggo filmar sin pappa medan vi får lära oss husbakningsknep. En smart grej är att kavla ut degen direkt på smörpapper. Då slipper man lyfta delarna från bakbordet till plåten.
Inte nog med det, han har utvecklat en teknik för att pepparkaksdelarna inte ska bli runda i kanterna när de gräddas. När han lägger ut skisserna på degen placerar han dem exakt intill varandra, innan han skär. På så vis sväller inte kanterna i ugnen. 

 Bygger du pepparkakshus i stället för vanliga hus?
– Nej, jag har byggt en redskapsbod på tomten, säger Bo.
– Och en soffa på altanen, tillägger Viggo.

Mobiltelefonen ringer. Det är dags att ta ut plåten ur ugnen. Bo tar pizzaskäraren och skär ut bitarnas konturer innan degen har kallnat. Ännu ett trick för att behålla rakheten.
När alla bitar är färdiga rör han ihop kristyren. Väggarna bör dekoreras innan monteringen, annars blir det rinnigt.  Bo sköter spritsen och Viggo och Klara trycker fast non-stop-godis i kristyren.

Gjorde du pepparkakshus när du var liten?
– Nej, inte vad jag minns, säger Bo Strömberg och lägger ifrån sig struten.
Nu kommer det farliga och ödesdigra momentet. Han häller socker i en stekpanna och rör om med en slev. Smält socker är obligatoriskt byggnadsmaterial. Att fuska med klister för att slippa bränna sig, skulle han aldrig göra. Huset ska vara ätbart. Runt trettonhelgen i januari är det tradition att bjuda hem vänner och kalasa på huset.
– Under monteringen har man bara har en chans, sockret stelnar på två sekunder. Nu vore det kul att ha pulsklocka, säger han.

Artikelbild

Men har han hjärtklappning så märks det inte. När sockret smält doppar han rutinerat bit för bit i stekpannan och sätter ihop delarna. Att Klara står bredvid påverkar inte hans lugna yttre.
– Men man kan inte säga att det här momentet är särskilt barnvänligt, säger han.

Vad tror du Klara, kommer din pappa få ihop huset?
– Kanske inte. Jo, säger hon.
Bo vet precis i vilken ordning delarna ska sättas ihop. Först stationshuset och sedan stöden som ska hålla upp cykelbanan och rälsen.

Vad är det största nybörjarfelet?
– Att man inte har tålamod. 
Hittills har han aldrig slängt något hus i vredesmod. Blir det fel så får det vara det. 
En stor dos florsocker döljer skavanker, säger han pudrar snö över hela bygget.
Dessutom erkänner han att han struntade i att göra rulltrapporna och att en polkastång får ersätta skulpturen vid cykelbanan.

Fotnot: Skisserna på pdf-filerna är i skala 1:280.