Publicerad: 2000-11-20 13:31, senaste uppdaterad: 2010-02-24 20:02
Talar vi om driftsäkerhet och byggkvalitet har Hyundai egentligen aldrig producerat direkt dåliga bilar. Däremot har de oftast känts lite gammalmodiga redan som nya och de har upplevts precis så billiga som de också varit. Ursprungligen byggdes Hyundais modeller på gamla Mitsubishi-komponenter och med mer eller mindre utrangerade japanska motorer som drivkällor.
Men det var då det.
Ingen MitsubishiKoreanerna har aldrig gillat den japanska närvaron och det är många år sedan man med stor förtjusning slängde ut de sista Mitsubishi-delarna från fabriken i Ulsan.
Sen har det tagit lång tid att tag att komma ifatt.
Med Trajet gav sig Hyundai in i familjebussklassen och med Santa Fe kommer den första jeepen. Inget direkt nytänkande och ingen ny revolutionerande teknik, men som vanligt med ett mördande konkurrenskraftigt pris. V6-motor, automatlåda från Porsche (som också kan växlas manuellt), klimatanläggning och nästan all tänkbar komfortutrustning till ett pris som ingen konkurrent klarar. Du måste ner i en mindre bil med mindre utrustning och mindre motor, typ Suzuki Vitara eller Toyota RAV4, för att komma lindrigare undan.
Utseendemässigt påminner Santa Fe om just Toyota RAV4, men koreanen är fetare på alla ledder. Nästan 40 cm längre totalt och drygt 20 cm längre mellan hjulaxlarna, 22 cm bredare och ett par centimeter högre. Till detta en 2,7-liters V6-motor på 179 hk mot Toyotans fyra på 148 hk. Och det mesta av det som är standard på "vår" Santa Fe kostar många sköna tusenlappar extra på RAV4.
FyrhjulsdrivenGör man sen en jämförelse med trendiga Land Rover Freelander, som nu har kommit också i en 6-cylindrig version, så framstår priset på Santa Fe som än mer intressant. Likaså om vi snackar byggkvalitet och driftsäkerhet.
Hyundai Santa Fe har permanent fyrhjulsdrivning som vid normalkörning ger 60 procent effekt på framhjulen och 40 på bakhjulen. Vid riktigt knepig terrängkörning saknar man lågväxel och systemet med viskokopplingar arbetar ibland för långsamt.
Vår testbil hade fått på sig vinterdäcken och möjligen är det deras fel att så mycket vägljud tränger in i kupén. Däremot är den överraskande kursstabil och komfortabel också i motorvägsfart, sannolikt tack vare den stora spårvidden och den för biltypen långa hjulbasen, men komforten har man fått till priset av lite degiga köregenskaper.
Trångt vid rattenSanta Fe är rymlig, totalt sett, men för en storvuxen nordbo är det lite trångt bakom ratten eftersom framstolarnas skjutmån är alldeles för dålig. Förarplatsen är annars väldigt snygg och dessutom ergonomiskt genomtänkt. Det är också gott om förvaringsutrymmen och avlastningsytor.
Santa Fe har redan krocktestats i amerikanska motsvarigheten till Euro-NCAP och fått bra resultat. Trots att det är snålt med krockkuddar. Att den saknar strålkastarrengörare påverkar förstås inte krocksäkerheten med däremot risken för att krocka. Stor bock i kanten.
Jodå, Santa Fe finns i enklare utföranden och även med en mindre 4-cylindrig motor. Instegspriset är 179 900 kronor.