Publicerad: 2011-10-22 11:59
Nu är tre körfält ovanliga på svenska motorvägar. Det är bara i Stockholm (och viss mån i Göteborg) som det förekommer, men det är mer regel än undantag att man fastnar bakom en stoppkloss som kör i 80 i mittenfilen mellan Upplands Väsby och Järva krog (för att ta ett exempel) där övrig trafik håller 110 eller 100.
Många väljer att köra om stoppklossen i högerfilen.
Jag vet inte om mittenfilsbilisten känner en osäkerhet (förlåten i så fall) eller om hon/han helt enkelt inte bryr sig. Jag tror – dessvärre – på det senare alternativet.
Vid Rotebro finns sedan länge en enorm skylt med en uppmaning: Använd även höger körfält.
Att hålla till höger är en självklarhet för de flesta. Jag kanske inte alltid är ett föredöme i trafiken (det går lite för fort ibland), men jag väljer ALLTID att använda det högra körfältet, och det innebär att jag ständigt tvingas till sick-sack-körning när jag närmar mig en stoppkloss.
Det kanske är dags att damma av Telstars gamla hit från 1967: Håll till höger, Svensson.
Jag vill bara påpeka, för att det inte ska bli något missförstånd, att vägrenskörning är något helt annat än att köra i höger körfält på en motorväg. Vägrenskörning (att släppa förbi ett snabbare fordon) avgörs helt och hållet av dig.
Apropå motorvägar: Jag lyssnade på radioprogrammet Karlavagnen på en av mina nattliga resor och döm om min förvåning när en herre från södra delen av Sverige ringde och påpekade det ”vansinniga med buskage mellan körfälten på motorvägarna.”
Jag trodde att han skämtade – men icke. Han nämnde sträckan mellan Värnamo (eller om det var Ljungby eller Markaryd) och Jönköping som något sorts skräckexempel.
Jag håller inte alls med radioringaren. Det är alldeles utmärkt med buskage mellan körfälten. Risken att bli bländad minskar kraftigt och jag kan själv köra med helljus. Observera att vi talar om buskage och inte om trädliknande planteringar.
Mera buskar (gärna med vackra blommor) säger jag.
Till sist: Det är dags att lägga om till vinterdäck (dubb för min del) snarast. En morbror till mig var på väg hem från Härjedalen för en vecka sedan och ända nere i Bollnästrakten var det glashalt och bilar låg i diken och på gärden och på åkrar. Den svarta ishalkan i oktober/november är oerhört lömsk.