Flustret – mötesplats ­sedan 1842

1890–1899

Nöjesetablissemanget Flustret är ett av få företag som har funnits längre än UNT här i Uppsala. Krogen uppfördes redan 1842 av källarmästare Sven Norberg. ”Strömparterrens schweizeri” hette det först, men studenterna gav det namnet Lilla Fördärvet, då konkurrenten Hagalund på andra sidan Fyrisån kallades Stora Fördärvet.

Artikelbild

| Duke Ellington gästar Uppsala 1939.

Namnet Flustret fick det eftersom folk tyckte att de minglande krogbesökarna såg ut som bin på ett fluster på en bikupa. Under 1800-­talets slut är Flustret en av de naturliga mötesplatserna för de punschdrickande studenterna i Uppsalas nöjesliv, eftersom nationerna inte fyller den funktionen som i dag.

För att bara rymma 21 500 in­vånare är Uppsala en krogtät stad på den här tiden. Utöver Flustret är till exempel Eklundshof och Taddis i hörnet av Drottninggatan och Östra Ågatan exempel på populära stamställen.

Den så kallade ­”Feithska tomten”, i hörnet av Vaksalagatan–Kungs­gatan, lockade kringresande nöjes­aktörer som cirkusar och tivolin. Och Uppsalas gamla teater, ­Chateau Barowiak, på andra sidan Vaksalagatan, var den stora teaterscenen i staden.

”Hemliga” spexare roar Uppsalabor

Artikelbild

| Cornelis Vreeswijk besökte Uppsala och Rackispuben.

1900­–1909

Under 1800-talets slut skrivs och uppförs spex på de flesta av Uppsalas studentnationer. ”Rudolf ­eller Blodbadet på Sicilien”, ”På Madagaskar” och ”Mohrens sista suck” är några av de mer omtalade.

Artikelbild

| Rebecka Törnqvist på Katalin 2008.

Juvenalorden grundas 1907. Detta ”hemliga” ordenssällskap, som enbart består av män, spexar för Uppsalapubliken vid åtskilliga till­fällen under årens lopp. Mest känd av deras offentliga föreställningar är spexet ”Gustav III” som uruppförs 1957 och sedan sätts upp ett flertal gånger och även visas i SVT.

”Kakel Spektakel” i Centralbadet, ”God natt Stadt” på Uppsala stadshotell och ”En kalabalik i sänder” på Uppsala stadsteater är andra före­ställningar som sätts upp under årens lopp. Bland de för allmänheten mer kända medlemmarna återfinns namn som Gösta Knutsson, Sven Delblanc, Tage Danielsson, ­Peter Nobel, Jonas Hallberg och ­Mikael Tornving.

Artikelbild

| Laleh spelar i Botaniska trädgården 2012.

Bluffen – ett mäktigt nöjespalats

1910–1919

Artikelbild

1984

Restaurang Rullan blir ett av stans stora mötesplatser under denna tid. Men krogens historia börjar nästan hundra år tidigare, 1820, då traktören Mathias Wahlström köpte en humlegård och startade sommarvärdshus på platsen där Stadshusets parkering ligger i dag. Hur otroligt den än låter så är den platsen inte särskilt central i Uppsala på den här tiden.

Men Wahlström satsar på att ut­över serveringen av smörgåsar och öl bygga en kägelbana – närmast att jämföra med dagens bowling – för att locka gäster. Italienaren Antonio Tadei tar sedan över och döper om stället till Vauxhall och ­utökar verksamheten åt tivolihållet, bland annat med en karusellgunga och spektakulära uppträdanden.

Artikelbild

Krögaren Emil Mellgren fortsätter med varietéer och satsar sedan stort: 1911 invigs ett mäktigt nöjespalats på tomten. I stenbyggnaden inryms kägelbanor, rullskridskosalong, servering och en högtidssal som blir biograf och nöjeslokal under namnet Bluffen.

Revyer och ungdomens förvildning

Artikelbild

1920–1929

Den 12 april 1920 genomförs en diskussionsafton på Norrlands nation om nöjeslivet på temat ”ungdomens urartning och förvildning”.

Artikelbild

1984

Debatten refereras i UNT och kyrkoherde Rudin beskriver ungdomens nöjesliv som ett ”öppet sår där det onda tagit överhand”.

Den moderna dansen angrips, bland annat av domprostinnan Sundelin som anser att den har ”en alltför fascinerande inverkan på sinnena”. En professor Lundell lyfter vikten av att ungdomar har tillgång till lokaler där de kan träffas och umgås. En fråga som känns levande även i nutid.

Artikelbild

Det så kallade ”Draget”, ungdomarnas promenadstråk längs Drottninggatan upplevs som bekymmersamt då det stör trafiken. 17 november 1928 vädjar polismästaren till ungdomarna att välja and­ra vägar för sina kvällspromenader mellan konditorier och biografer.

Revyer är under detta årtionde mäkta populärt. Såväl Karl Gerhard som Ernst Rolf besöker Uppsala flera gånger. Uppsalas egen revykung Rickard Sjöholm gör succé på samma scen med ”Resan till Kannibalien” som ses av nästan en tredjedel av Uppsalas 29 000 invånare.

Artikelbild

Jazz från USA på scenerna

1930–1939

Artikelbild

Utöver de lokala dansorkestrarna Ambassador och Waldory lockas Uppsalapubliken av internationella jazzgästspel.

Amerikanska jazzorkestrar turnerar runt i Europa under tidigare hälften av 1930-talet. I februari 1931 står en av de mer framstående orkesterledarna, Sam Wooding, på Upsala teaters scen med sin orkester.

Artikelbild

| Ruth Larsson minns ungdeomens danser på Bluffen.

Så här skriver UNT:s recensent under signaturen Ks: ”Första gången ett renodlat sådant (cirkusnummer reds anm) visade sig var det åtminstone en stund ganska nöjsamt ­genom det virtuosa sätt, varpå än det ena instrumentet, än det andra agerade berusat. Men somliga av dessa sinnesrubbade prestationer kunde ingen vettig människa stå ut med, och frågan är, om inte dirigentens egen ’tonsättning’ slog alla rekord av vansinne.”

Duke Ellington gästar Uppsala i april 1939, när han står på toppen av sin karriär. I Studentkårens tennishall gör han ett bejublat framträdande tillsammans med sångerskan Ivie Anderson.

Dansbana på torget

1940–1949

”Överallt fanns det dansplatser, en mitt i backen framför Gränby centrum. Då kunde man höra musiken ända bort till Almtuna där jag bodde när jag var liten.”

Så berättar 89-åriga Uppsalabon Ruth Larsson om hur hon upplevde Uppsalas nöjesliv på 1940-talet, och fortsätter: ”På Vaksala torg fanns det en dansbana. Och så var det Bluffen, där Uppsala idrottsförening hade sina lokaler. Två trappor upp så var det dans. Först kom man upp till toa och kapphängare och sedan var det ett härligt parkettgolv, och till väns­ter satt orkestern, och rakt över banan fanns servering med kaffe eller öl. En orkester hette Stig Grampes och en annan Rune Plyhms kvartett. Det var dans där onsdag, lördag och söndag och jag och mina vänner dansade foxtrot. Granebergsparken var också fin. Dit åkte vi spårvagn, med de vita vagnarna”.

I övrigt kan noteras att Rullan brinner ned 1946, att visdiktaren Ulf Peder Olrog förgyller stan med sitt genombrott ”Samling vid pumpen”, och att det under 40-­talet finns hela 50 kaféer och 30 konditorier i Uppsala.

”Varm korv boogie” blir en hit

1950–1959

Arken, Liljekonvaljeholmen, Folkets hus och Folkets park i alla ära. Men ”Bluffen” på Kungsgatan fortsätter vara nöjesmagneten för de danssugna i stan på 50-talet.

Rune Plyhms kvartett uppträder ofta där och får ibland assistans av Owe Thörnqvist. Tillsammans med revymannen Rune Ek gör han sommarrevyn ”Bada med oss” på Slottskällan 1953, där bland annat ”Rumba i Engelska parken” ingår. Under­hållningsparet fortsätter sedan med fler revyer och bland annat en mäkta populär nyårsvaka i Universitetsaulan 1955.

Så börjar artistresan för en av Uppsalas största nöjesprofiler genom tiderna. Och som många av er läsare redan vet så mynnar det hela ut i hits som ”Varm korv boogie”, ”Gun från Dragarbrunn” och ”Svartbäckens ros” – och i en karriär som i november förra året ledde honom tillbaka till Uppsala för en jubileumskonsert på Konserthuset med anledning av hans 85:e födelsedag.

Uppsala stadsteater grundas 1950.

Klassiska nöjesställen rivs

1960–1969

Klassiska Bluffen rivs 1960. Även Gästis i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Smedsgränd rivs i slutet av årtiondet. Men 1968 öppnar dansrestaurangen Baldakinen på Dragarbrunnsgatan, som ska bli en långvarig aktör i Uppsalas nattliv.

I nationsvärlden sticker tre aktörer ut: Club Norrlandia på Norrlands nation, Club Ostro på Östgöta och så legendariska Club Dacke. Smålands nations sommarklubb öppnar 1964 och många är nog de Uppsalabor som sneglat upp på skylten med ”Tuttan”. 1967 öppnar restaurang Profeten på Sysslomansgatan. Tre år senare blir krogen rikskänd då en ­juridikstudent öppnar eld med automatvapen mot gästerna.

Arken i Sala backe gästas av 60-­talets svenska popband, som till exempel Ola & The Janglers, och lokala storheter som The Nashmen. Club Focus på Drottninggatan är också poppis, liksom Gillebaren, Walter’s och Gästis.

Musikforum dominerar

1970–1979

Baldis och Flustret håller ställningarna även under detta årtionde. ­Diskomusiken gör sitt intåg på allvar och populära nöjesställen är också Belinda, Paletten, Patricia, Waterloo och Maxim vid Österplan som kör videotek med musikvideos.

I nationsvärlden är S-Nerikes Söndagsantiteque hett, som drivs av blivande krogkungen Lasse Svensson tillsammans med Mats ”Tarzan” Hannerz.

När det gäller livemusik handlar 70-talet förstås till stor del om föreningen Uppsala Musikforum som startar 1972. Först huserar man i lokalerna på Dalgatan, sedan flyttar man 1977 in på Stockholms nation på Drottninggatan. I en avhandling om Musikforum beskriver forskaren David Thyrén deras utbud så här: ”En stor musikalisk bredd och variation med högkvalitativt utbud av jazz, blues, rock, folk- och världsmusik, visa och punk.” Musikintresserade Uppsalabor håller nog med.

Kulturnämnden satsar på Parksnäckan, vars sommarkvällar kan locka uppemot 10 000 besökare.

Uppsalabandet Hansa band grundas 1978, och singeln ”Mörkret faller på” tar sig upp på fjärde plats på försäljningslistan.

Breddad livescen i stan

1980–1989

Utöver Musikforum så breddas livescenen i Uppsala. Rackis, som slog upp portarna redan under slutet av 70-talet under bröderna Björn och Ulf Carlstens ledning, lockar många artister. Bland andra står Monica Törnell, Gyllene tider, Eldkvarn och Rolf Wikström på scenen.

Katalin Varga öppnar Café Katalin på Svartbäcksgatan och där inleder artister som Rebecka Törnqvist och Viktoria Tolstoy sina karriärer.

Nattklubbarna blir fler i stan, och heter saker som Midnight, Fame, Fun house, Guldtuppen/Studio Q, Mon Cheri, Baboo, Jetset, Networ och Surfing. Och så är det Baldakinen – och Flustret, som i januari 1984 brinner ned och sedan byggs upp. Musikforum flyttar i mitten av åttiotalet till Barowiak intill Svandammen. 1985 bildas glamourrockarna Highway stars, och Europe och Herreys spelar i Gränbyhallen.

1986 firar Uppsala 700 år och hela födelsedagsfirandet regnar bort. Stadens söner Adolphson & Falk får spela sin syntpop inomhus. 1989 anordnades den första Kulturnatten.

Kalmar nation tar täten

1990–1999

Uppsalabandet Desperados får en stor hit med ”Louise” 1990 och toppar Sommartoppen. Musikforum begärs i konkurs 1994, Rackis 1996.

Åren 1993–1997 blir Kalmar nation platsen för något stort. Broder Daniel, Kent, Bob Hund, Eggstone, Honey is cool med Håkan Hellström ... ja ”alla” indiepopband verkar ha varit där, utom Cardigans. De var inbokade, men ställde in. Och skulle spela senare, men så hann de slå igenom och blev för dyra. På Kalmar startar också klubben Cuba 1997. Rockbaren Fellini i S:t Per-gallerian är ett säkert tillhåll för tyngre musik. Nöjestidningar som ”In & ut”, ”Nollarton” och ”UNT Fredag” ser dagens ljus.

Nattklubben Påvels öppnar 1993, och ställer James Brown på scen en junikväll 1996. Andra heta ställen är Skaris, Alexis, Camel Club, Sten Sture & Co, Brorsans bar, Escobar, News café, Upstairs, Happy days och Ollies. S-Nerikes sommarklubb Bryggan drar i gång. Fyrisfestivalen intar stan 1996 och Glada brickan heter stans krogtävling som startar 1997.

Goda tider för Uppsala- artister

2000–2009

2000 öppnar Katalin Varga sin nya krog Katalin and all that jazz i gamla Godsmagasinet intill järnvägsstationen. Ulf Carlsten sätter prägel på stället som både bandbokare och bartender. Gamla Katalin på Svartbäcksgatan byter namn till Pub 19.

I Barowiaks lokaler drivs nattklubb under namnet Sten Sture & Co. 2002 tar nya krafter över. Nya namnet blir Birger Jarl, och nattklubben lockar än i dag långa köer på helgerna. Samma år brinner Salu­hallen. När lokalen väl är uppbyggd igen fortsätter Svenssonskoncernen med både finkrog och nattklubb i huset.

2006 släpper Veronica Maggio sitt första album ”Vatten & bröd” och 2007 slår sig Gottsundagrabbarna i Labyrint samman. Samma år öppnar Uppsala konsert & kongress.

Uppsalasönerna Herbert Munkhammar och Magnus Lidehäll bildar Afasi & Filthy och vinner en Grammis 2009. Lidehäll gör sedan musik för världsartister som Britney Spears och Madonna. Guld­kajan, UNT:s krogpris, delas ut för första gången 2009.

Redan 1995 tjuvstartade den, men det var från 2001 som Uppsala fick en regelbundet återkommande Reggaefestival. Festivalen växte från endags- till att bli en tredagarsfestival. Sista upplagan genomfördes 2010. 

Stora artister spelar i stan

2010–2015

Två av stans mest konkursdrabbade nattklubbsadresser får ny inriktning. I EPA-huset har Camel Club, Babar, Harrys, Alfons, Seven, People, Kalas, White club, Allstar och Klubben legat. Fastighetsägaren bestämmer sig 2015 för att det får vara nog och hyr ut till en restaurang i stället.

I Påvel snickares gränd intar en gymkedja 2012 de lokaler som tidigare upptagits av Baldis, Eagle Bar, Blue Heaven, Gate One, Companiet, Plan B, Nya Alfons, Arena, Lotus, Blue moon bar och VIP.

Uppsalas nöjessomrar får nytt liv och konserter arrangeras runt om i staden, mycket tack vare artist­bokaren Jonas Curling. Till exempel Def Leppard på Vaksala torg, Kent på borggården framför Slottet och ­Patti Smith, Laleh, Mark Knopfler och Elton John i Botaniska trädgården. Uppsala­artister som Organismen, Dani M och Lilla sällskapet slår igenom, och Dj Large blir årets svenska dj på Kingsizegalan 2012. De stora nattklubbarna i stan är Flustret, Saluhallen och Birger Jarl.

Källor: Erik och Marta Ronnes historiska texter publicerade i Ergo 1994–2005, Uppsalas biografer av Anders Leidstedt samt UNT:s textarkiv.