Just nu är det tyst och lugnt i bikuporna. Men snart börjar det surra därinne. I februari kommer det första vårtecknet. Då ger sig bina ut för att bajsa, efter att ha suttit och tryckt i kupan hela vintern.

– Efteråt flyger de in igen, det är inte riktigt dags för dem att komma ut ännu. Men det är skönt att se på den brunprickiga snön att de har överlevt vintern, säger Joachim Petterson, hobbybiodlare och författare till boken ”Bisyssla” (Bonnier fakta).

Första vintern som biodlare älskade han ihjäl sina skyddslingar – han kunde inte låta bli att lyfta på locket för att kolla att de hade det bra.

Artikelbild

| Bra ogräs. Maskrosen är inte bara ett ogräs, det är en utmärkt foderkälla för bin under våren. Låt dem frodas i trädgården så gör du bina en tjänst!

– Det är en bra idé att skaffa två samhällen på en gång – så man har ett kvar och kan göra en avläggare, ett nytt samhälle, av det andra om det ena dör, tipsar han.

Det finns många uppenbara fördelar med att ha bin. De ger honung, de pollinerar i trädgården och odlingarna, och man gör miljön och världen en välgärning genom att öka antalet bin. Utan pollinerande insekter som humlor och bin skulle vi inte överleva – en tredjedel av världens alla livsmedel är beroende av pollinatörer.

Men för Joachim Petterson är det ­bästa med att vara biodlare att han får en möjlighet att vara i naturen och varva ned, det är rent terapeutiskt menar han.

– Biodling är en kontemplativ hobby som ger en möjlighet till slow life för den som har ett hektiskt liv. När man är vid kuporna är det väldigt mycket här och nu. Jag älskar att bara sitta och titta på dem, hur de kommunicerar och hjälper varandra. Man blir ganska fäst vid de här lurviga små varelserna – de är snälla, arbetsamma och flitiga.

Artikelbild

| Nyslungad. Färsk, obehandlad, nyslungad honung är allra nyttigast.

Att sköta kuporna kräver inte så mycket jobb.

– Totalt rör det sig om kanske tio timmars effektiv arbetstid per samhälle och år. Vi har våra kupor nära oss, det är bara att gå ned och titta till. Men man ska störa dem så lite som möjligt egentligen, det mesta löser de själva, säger Joachim Petterson.

Artikelbild

Men det kan bli besvärligt – till exempel om bina börjar svärma när man inte är hemma. En svärmning innebär att bidrottningen lämnar kupan med ett gäng bin för att starta ett nytt samhälle.

– Vi var på semester när vår granne ringde och sa att de hade ett stort svart moln av mina bin i trädgården, där de just skulle duka för barnkalas. Det var ju lite pinsamt, men vi fick tag på en svärmjour som kunde plocka ned dem.

Artikelbild

Alla som är sugna på att skaffa bin bör gå en kurs först, tycker Joachim Petterson.

– Där får man chansen att ställa alla sina dumma frågor, och lära sig allt man behöver veta om skötsel och olika sjukdomar.

Den lokala biföreningen är också till stor hjälp, inte minst när det gäller att välja vilken sort man ska skaffa.

Har man ingen bra och solig plats i en egen trädgård att placera kuporna på, finns det andra möjligheter. Man kan arrendera en markplätt, eller placera kuporna på ett hustak.

– Grannar, kompisar eller kolonilottsföreningen kan gå samman och hjälpas åt att sköta kuporna, och dela på honungen. Två kupor ger ungefär 80 kilo per år, så det räcker och blir över, säger Joachim Petterson.

Den kan användas i bakning och matlagning och är ett nyttigare sötningsmedel än vitt socker. Smaken är olika beroende på var någonstans, och när på säsongen, den tillverkats. Joachim Pettersons bikupor står i ett villaområde med mycket blomrabatter, bärbuskar och fruktträd, och ger därför blomsterhonung med smak av säsongens växter. Den som har kuporna nära skog får skogshonung, mörkare i färgen och med kolatoner i smaken.

– Honung är naturligt antibakteriell och svamphämmande. Den första ­honungen på säsongen är allra nyttigast. (TT)