Under hösten 2016 började Enköpings fritidsgårdar sin väg mot att bli HBTQ-certifierade. Medarbetarna utbildades av RFSL för att få en ökad kunskap om samhällsnormer kopplat till kön och sexualitet, samt hur dessa normer påverkar HBTQ-personer. I juni 2017 blev samtliga fritidsgårdar i Enköping certifierade. HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera identiteter.

– Alla ska känna att de är lika mycket värda här, oavsett bakgrund, etnicitet och sexuell läggning, säger Johan Shamkhi.

Han arbetar på fritidsgården V-boden tillsammans med Line Nyström och Faruk Cellike. De är mitt uppe i att äta mellanmål med de barn som är på plats i lokalen.

Artikelbild

| Inne i lokalen hänger prideflaggor, en symbol för hbtq-personers rättigheter.

Alla fritidsgårdar i stan har en treårig plan för hur de ska arbeta vidare med HBTQ-frågor. Man ska bland annat fokusera på den fysiska miljön men också med samtalsmetodik, fortbildning och att ha ett normkritiskt tänk när det gäller aktiviteterna på gården.

– Bara för att det är en treårig plan kommer det ju inte ta slut. Vi tänker hela tiden nytt, vad som är bra för vår målgrupp och vad som passar just våra ungdomar. I planen ingår att vi ska ha flera HBTQ-aktiviteter men också inventering. Vi har till exempel prideflaggor och det ska vara könsneutralt här, säger Line.

RFSU har besökt samtliga verksamheter på V-boden flera gånger.

– Vi har fått bra verktyg från RFSU, spelet "Snabbis" till exempel, säger Johan.

– I spelet får man ett kort där det står ett ord som man ska förklara med andra ord. Som "gay", "lesbisk" eller olika kroppsdelar och känslor, säger Line.

– Vi har också visat filmer med HBTQ-tema och diskuterat efteråt med ungdomarna, säger Faruk.

Alla som arbetade på V-boden under tiden inför certifieringen fick gå utbildningen. Minst 80 procent av personalen måste vara utbildad, och de som började senare får berättat för sig vad certifieringen innebär och lära av de andra anställda.

– Jag tror alla i personalgruppen tycker det dagliga arbetet, att prata om sexuell läggning och normer, är det viktigaste. De som gått utbildningen har lättare att ge sig in i diskussionerna nu när de har ökad kompetens, de är mer lyhörda och kan lägga sig i på ett annat sätt, säger Line.

Enligt ledarna så märks det skillnad på inställningen hos ungdomarna och barnen efter certifieringen.

– Det var inte så att det var kaos innan, men man kunde höra ordet "bög" användas som något nedvärderande, säger Faruk.

– Det händer inte längre, säger Johan.

– Nu förstår ungdomarna innebörden. Det ska vara bekvämt för alla som kommer hit, säger Faruk.

LÄS MER: Certifiering för likabehandling