För många väcks frågor kring Jordens klimat i och med det extrema vädret. Varför har vi så konstigt väder egentligen?

På måndagen slogs värmerekord i Uppsala. 34,4 grader uppmättes av väderinstitutet SMHI, i Enköping låg temperaturen på drygt 32 grader.

– Så varmt har det inte varit i Uppsala sedan i juni 1947. Men mätningen kan ha påverkats av att staden har växt också, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.

Artikelbild

| Vatten svalkar när det slås värmerekord i länet. Och värmeböljan håller i sig.

Samma dag twittrar kändismeteorologen Pär Holmgren:

"Fler än jag (...) som känner att det är något "olycksbådande" med denna värme?"

– Det är en slags föraning av vad som kommer bli allt vanligare, menar Pär Holmgren som numera är naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Pär Holmgren poängterar att det svenska sommarvädret varierar för varje år, men samtidigt sker klimatförändringarna.

– Den här typen av extremvärme blir allt vanligare runt om i världen. Det som vi i dag uppfattar som ganska extremt är något som vi om 20-40 år kommer uppfatta som en ganska normal sommar, menar Pär Holmgren.

Sverker Hellström är lite försiktigare i sina uttalanden:

– Att vädret det ena året blir så och det andra si har inte primärt med den globala temperaturhöjningen att göra, menar han.

Men vad beror värmeböljan och torkan på?

– Vi har haft en lång period av ständigt återkommande högtryckslägen som helt eller delvis blockerat lågtrycken som vanligtvis kommer in från Atlanten. Normalt har vi lite lågtrycksbetonat sommarväder i Sverige, men den här sommaren har det varit tvärtom.

Högtryck brukar normalt inte ge så mycket regn, varför det blivit torrt i år, förklarar Sverker Hellström.

Torkan har även förvärrats på grund av rekordvärmen som var i maj i år, menar Erik Kjellström, enhetschef för SMHI:s center för klimatmodellering.

– Majmånad var exceptionellt varm i Sverige, säger han.

I Uppsala var månaden i år fem grader varmare än normalt. Sedan 1960 har årsmedeltemperaturen i Uppsala ökat med drygt 1,7 grader.

– Risken för att den här typen av värmeböljor som vi haft i år skulle öka har vi inte gjort någon detaljerad analys på. Men alla våra klimatsimuleringar pekar på ett varmare klimat och med det större risk för värmeböljor, säger Erik Kjellström.

För Sveriges del är det främst vintervädret som kommer påverkas.

– Den varma sommar vi har nu emotsäger inte de klimatscenarier som vi har. Men det är på vinterhalvåret som vi ser de stora förändringarna med mildare klimat, mindre snö och mer regn, säger Erik Kjellström.