Sparrsätra-Breds hembygdsförening är en av 81 registrerade hembygdsföreningar i Uppsala län. Föreningen har en lång tradition och grunden lades när Sparrsätra gamla prästgård 1929 skänktes av kyrkoherden till ortens bygdeförening JUF (Jordbrukare Ungdomens Förbund).

Prästgården monterades ned och flyttades av ortens befolkning till den plats i Torgesta där den står än idag. I slutet på 1940-talet flyttades även en gammal loftbod till platsen.

– Här har vi haft många fester genom årens lopp, säger Lars Torsner, ordförande i Sparrsätra-Breds hembygdsförening när han tillsammans med föreningens vice ordförande Göran Ihrsén och kassör Elisabeth Torsner visar runt i hembygdsgården där den stora samlingssalen kan hysa större sällskap.

Artikelbild

| Vintersömn. Torgestagården är byggd på 1700-talet och flyttad till platsen 1929. Renoveringar sker med hjälp av fondpengar och ett stort eget kapital genom ideellt arbete och maskiner som finns bland föreningens medlemmar.

Men det är inte bara festande man ägnar sig åt i föreningen. Lokalen hyrs ut till privata sammankomster, det ordnas olika träffar för både stora och små på bygden, trivselkvällar, uppvisning med veterantraktorer, kransbindning, plöjningstävling och Haloweenfirande med godisjakt. Midsommarfirande har man medvetet valt bort då konkurrensen från kringliggande större föreningar är för stor.

– Men på Haloween var vi många, det kom 59 personer sist, huset var nästan fullt. Kanske är det våra kommande medlemmar, säger Elisabeth Torsner.

Som för många hembygdsföreningar är medelåldern i föreningen hög och man efterlyser fler och yngre medlemmar.

– Det här är ett kulturarv och det vore tragiskt om det försvann den dag vi inte orkar längre. Man kan hoppas att de som har barn som nu flyger ut engagerar sig i framtiden, säger Lars Torsner.

Artikelbild

| Samlingssal. De gamla skolplancherna kommer från gamla skolan i Sparrsätra och ska visas upp på årsmötet. Den stora samlingssalen var från början fyra mindre rum i prästgården.

Bland de 187 medlemmarna i föreningen är engagemanget dock stort, ett år lades det ner 1 300 arbetstimmar i föreningen. Den gamla prästgården som är byggd omkring 1730 hålls i fint skick och loftsboden, även den från 1700-talet, totalrenoverades för några år sedan.

I loftboden har man nu inrättat ett litet museum med föremål som skänkts från gårdar på bygden. Här kan man bland annat följa utvecklingen av lantbruket och hushåll på landsbygden.

Artikelbild

| Fångst. Utställningarna i loftboden byter teman varje år. Här olika fångsmetoder av bland annat varg. En gammal varggrop finns inte långt från hembygdsgården.

– Tanken är att vi även ska inrätta en utställning med en smedja i ett av rummen där, säger Elisabeth Torsner.

Då gården är gammal och saknar avlopp, wc och vintervatten är användningen begränsad till sommartid. Nu hoppas föreningen på att kunna söka medel från länsstryelsens kampanj "Utveckla hembygdsgårdar 2020", som EP skrev om i onsdagstidningen.

Artikelbild

| Historiskt värde. Mängder av gamla bruksföremål har skänkts till hembygdsföreningen. Göran Ihrsén och visar upp en gammal burk för vagnsfett som finns i samlingarna.

– Vi har bara utedass och vi undersöker hur vi kan lösa det. En kemtoa skulle fungera med det kostar mycket pengar, konstaterar Elisabeth Torsner.

Andra önskemål från föreningen där stödpengar skulle göra nytta och öka möjligheterna att hyra ut lokalerna är att kunna dra in vatten i huset. Men det kräver avlopp och är en kostsam historia.