Publicerad: 2010-02-17 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-30 10:03
Man ska inte tro att ett knippe skyskrapor per automatik fungerar som quick-fix för en stad som måste växa. Dels skapar höga bostadshus problem med trafikkoncentration och logistik. Det måste också räknas in i den totala kalkylen när man, som i Stockholm, anser att man måste bygga högre ändå "för att rädda ekonomin".
Här tycks dock Uppsala kommuns fullmäktigepartier ha en sund och hållbar inställning. Man säger sig inte vilja bygga högre än Slottets sockel i stadskärnan (ett område som dock behöver utvidgas i takt med att staden växer, varför man bör vara försiktig med att bygga alltför högt även i "stadskärnans" kanter). Att utnyttja så kallade mellanrum för att bygga "lagom" höga nya hus, samt att bygga på någon våning på redan befintliga hus, är miljö- och trafikmässigt liksom estetiskt betydligt hållbarare för en känslig stad som Uppsala.
Och det är ju inte i skuggan av och i kallraset från skyskrapor som trivsamma möten mellan människor brukar uppstå. Det är lätt att se sig om i världen. I USA är det få storstäder som lockar just med sin "downtown". I Kansas City har man byggt några kvarter med kopior av gamla spanska stenhus för butiker och restauranger, andra amerikanska städer bygger nu allt fler "utomhusgallerior" utanför centrum - konstgjorda låghusområden med kaféer, restauranger och affärer. Hur många åker till Paris för att flanera bland skyskraporna i La Défense?
Småskalighet skapar ju trivseln - medan solitära märkesbyggnader är magneterna som gör en stad superattraktiv, för invånare och tillresande. I lördagens På spåret i SVT fick vi resa till den spanska regionen Baskiens största stad Bilbao, som säkert mest skulle associera till ETA:s terrorattentat, fattigdom och sociala problem - om det inte vore för tidernas kultursatsning, en investering som får Konsert & Kongress i Uppsala att framstå som en friggebod. Programledaren Christian Luuk rapporterade: "Sällan har väl en enskild investering betytt så mycket för en stad. Sedan Guggenheimmuseet invigdes 1997 har Bilbao gått från en sliten industristad till en blomstrande kulturstad."
Den stad, oavsett storlek, som har viljan och modet att åstadkomma kulturbyggnader av verklig rang, och samtidigt förmår utveckla sin egenart genom att bevara och skapa grönska, mötesplatser och människovänlig småskalighet - den staden är framtidens vinnare.