Naturvårdsverket föreslog en marginell minskning av den tidigare bekämpningsarean med hänvisning till att forskning rörande långvariga effekter på ekosystemet saknas. Regeringen beslutade dock att samma area som bekämpades 2017 även ska bekämpas i år.

– Det är av största vikt att de människor som bor i området får leva ett fortsatt bra liv. Det är inte bara en viktig fråga för oss, utan även för näringslivet. Därför landar vi i slutsatsen att fortsätta att medge att myggen bekämpas, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) som var med och tog beslutet.

Rörande risken att ekosystemet tar skada av bekämpningsmedlet VectoBac G menar Ardalan Shekarabi att beslutet balanserar behov och risk.

– Detta är ett tydligt exempel på att vi klarar av att hantera olika intressen. Man får beakta behovet av bekämpningen, se till häckningsområden - det går att hantera. Att genomföra en uppföljning rörande konsekvenserna av VectoBac G ingår även i beslutet, säger Ardalan Shekarabi.

Uppföljningen kommer att genomföras efter att bekämpningen av stickmyggan har upphört i år. I och med den ska eventuella effekter på ekosystemet kartläggas, berättar han.

Huruvida stickmyggan ska bekämpas eller inte beslutas varje år. Kan det bli aktuellt med ett längre tidsperspektiv i framtiden?

– Det får vi återkomma till.

Ingrid Bergman är ordförande i Föreningen för myggbekämpning och bosatt i Österfärnebo kring Nedre Dalälven. Hon är överlag positiv till beskedet att stickmyggan kommer att bekämpas i samma omfattning som förra året.

– Vi kände en stor oro för invånarna på Mattön som skulle kunna ha drabbats av mycket mygg om Naturvårdsverkets förslag gick igenom, säger Ingrid Bergman.

Hon känner sig kluven till hur man prioriterar behovet av skydd mellan natur och människan och tar vitryggad hackspett som exempel.

– För att skydda den ska man inte bekämpa stickmyggan förrän den femtonde juni vid Båtfors, då man anser att det bor för få människor där. Så hackspetten värnar vi mer om än vår egen befolkning, säger Ingrid Bergman.