Att återfå stenen, som placerades på slottsberget i den skotska huvudstaden, är inte att tänka på. Men det går att göra en kopia.

Det arbetar nu ortsbon och ensamaktivisten Mats Köbin på. Att en annan runsten, den på Axsjöskogen, som återfanns år 1929 och nu skall snyggas till är han också delaktig i.
– Det vore värdefullt för bygden och dess gamla historia. Vi bör naturligtvis ha alla våra runstenar hemma, även om det handlar om en kopia, säger Mats Köbin.

Uppland är landets runstenstätaste landskap. I Heby kommun finns tolv av dem. Värmländska Linda Silja, 45, är sadelmakare och konstnär och sedan år 1997 bosatt i Kroksbo vid Runhällen. Hon fascineras av runstenarnas ornamentering och använder dem i sina läderarbeten och målningar. Hon tillverkar också kopior av runstenar för inomhusbruk och har skapat ett runstensmuseum vid hembygdsgården i Enåker som i sommar haft mer ett tusen besökare.

Linda Silja anser att det är fullt möjligt att återskapa i en kopia den aktuella tredje Ramsjöstenen (det finns två kvar i Ramsjö) i ljusgrå granit som originalet.
– Måtten, formen, runbandets skrift och ornamenteringen samt färgläggningen är väl dokumenterade. Det finns kompetenta runristare i Sverige i dag, ett slags moderna arvtagare av denna tusenåriga kunskap och konst. Men det är fortfarande ett tidsödande arbete och en ganska kostsam affär. Det svåraste är nog att finna sponsorer, säger hon.

I runstensmuseet finns en kopia i papier-maché av Svingbolstastenen vid Östervåla som hittades år 1916, men som också är på villovägar, och på den mycket större stenen vid Vittinge kyrka som båda har likadana ”lönnrunor”. Möjligen är dessa ristningar utförda av Erik som levde under åren 1010 -1050. Vid Östervåla kyrka finns för övrigt en sten till med likadana lönnrunor.

Linda Silja berättar om de ormar, drakar och fyrfota djur som förekommer i originalristningarna, om färgerna och varför stenarna de står där de står i landskapet.
– De angjordes utmed gamla handelsvägar och farleder.

Kurt Rikard Lindgren i Vittinge har själv besett den förlorade Ramsjöstenen i Edinburgh.
– För fyra år sedan talade jag och Anders Wall om möjligheten att göra en kopia av stenen. Anders Wall kontaktade dåvarande landshövdingen i Uppsala Anders Björck. Det utfärdades ett löfte från länsstyrelsen att den skulle bidra med pengar till en kopia, säger han.