Läraren Martin Akdogan har lärt sina elever i klass 5B på Ängbyskolan argumentationsteknik. Det har han fått äta upp.

– Martin låter mig göra mer grejer nu, typ sitta i grupprummet. Jag sa att jag får bättre arbetsro då, säger Simon Montell.

Martin Akdogan skrattar.

Artikelbild

| Simon Montell, Emilia Öhlund, Emmy Fernström Bye, Oskar Jansson, Klara Söderman, Alva Eriksson, Hedvig Ahrgren och Maja Engman skrev två insändare som de hoppas få in i Knivstabygden.

– När eleverna vill något säger jag åt dem att argumentera.

Det ger dem redskap som de har nytta av i verkliga livet, inte bara i skolan.

– Man kan till exempel argumentera med föräldrarna om att få gå till affären och köpa lördagsgodis eller att få åka till en kompis, säger Emmy Fernström Bye.

Med rätt verktyg kan man även påverka lokalpolitikerna. Eleverna vill bland annat att de ska ordna fler rökfria platser, fler busstationer på landet och fler billigare bostäder.

Artikelbild

| Emmy Fernström Bye säger att hon lärt sig resonera bättre. Hon och klasskompisarna har även lärt sig olika skrivtekniker för argumenterande text.

När jag frågar hur man skriver argumenterande texter åker flera händer upp i luften.

– Man börjar med en rubrik, sedan skriver man bakgrund och åsikt. Sedan argumenterar man och avslutar med en sammanfattning och slutsats, berättar Alva Eriksson.

Artikelbild

| Emilia Öhlund, Hedvig Ahrgren och Klara Söderman berättar vad klassen önskar av lokalpolitikerna: bland annat billigare bostäder, fler rökfria platser, soptunnor och busstationer på landet.

– Man måste ha med sambandsord och behöver ha känsloladdat språk. Statistik och fakta kan vara bra för att övertyga, fortsätter Hedvig Ahrgren.

– Upprepningar förstärker, säger Maja Engman.

Artikelbild

| Hedvig Ahrgren visar en Youtubefilm på en rolig soptunna som fick fler att slänga skräp.

En retorisk fråga kan vara användbar också.

– Retoriska frågor gör att du kanske verkligen förstår vad man vill komma fram till, säger Emmy Fernström Bye.

Artikelbild

| Det är viktigt att använda sambandsord så att meningarna blir längre, förklarar Maja Engman.

Man kan även lägga fram konsekvenser ur olika perspektiv, till exempel barns, ungdomars och äldres, förklarar de.

De åtta eleverna vi träffar valde att ta detta ett steg längre och skriva två insändare ihop som de hoppas få publicerade i Knivstabygden. Den ena handlar om att det kan vara stor prisskillnad på exakt samma vara i olika butiker.

Artikelbild

| När eleverna vill något uppmanar klassläraren Martin Akdogan dem att argumentera för sin sak.

– Det är dåligt om man köpt en vinterjacka för 2 000 kronor och sedan går in i en annan affär och ser exakt samma jacka för bara 1 000 kronor. Då har man slösat bort mycket pengar som man kunnat köpa mat för, säger Maja Engman.

Den gruppen gjorde en undersökning på skolan där 54 procent av 72 tillfrågade elever svarade att de hade sett samma vara till olika pris i olika affärer.

Den andra insändaren tar upp nedskräpning och miljöförstöring. Den är underbyggd med fakta om utsläpp.

– För mycket avgaser och skräp kan leda till att jorden går under, säger Hedvig Ahrgren.

Hennes grupp hittade en film på Youtube om en soptunna med en ljuduppspelning. När någon slänger skräp där låter det som om skräpet åker djupt ner i marken, fast det egentligen är en vanlig soptunna. Det leder till att fler slänger skräp.

– Det kan till och med bli så att man plockar upp andras skräp och slänger bara för att det är roligt, säger Klara Söderman.

Sådana soptunnor önskar eleverna att Knivsta kommun skulle köpa in.

Varför skriver man insändare?

– För att övertyga folk att tycka samma som en själv, svarar Emilia Öhlund.

– För att ändra på saker som man tycker är fel, säger Simon Montell.

– Man vill göra sin åsikt hörd så att andra får tankeställare och kanske ändrar sig, säger Alva Eriksson.

– För att förändra något i samhället, säger Klara Söderman.

Något det har lärt sig är att variera språket, till exempel skriva "anser" och inte bara "tycker". De har också lärt sig att använda sambandsord som "eftersom", "därför att" och "på grund av".

– Inte bara mening och punkt. Det blir hackigt då, förklarar Maja Engman.

På frågan om de känner att de fått mer makt nu svarar alla med eftertryck: Ja!