Varje år väljer ett talgoxpar vår balkong som häckningsplats. Dessa monogama småfåglar kan bli 15 år gamla. Hos oss har de hittat en smal glipa till ett igensatt hålrum där det suttit ett stuprör. En bombsäker bosättning där ungarna ligger tryggt och skriker efter mat medan föräldrarna flyger som skottspolar. När vi sitter på balkongen väntar de i björken utanför, men om vi sitter blickstilla kan de våga sig fram. Vi brukar filma ner i hålet för att få se ungarnas vidöppet gapande näbbar. Det är bara trevligt och när de lämnat boet känns det lite tomt.

Förra veckan gjorde jag en Janssons frestelse (fast det varken var jul, påsk eller midsommar, galet va!) som jag ställde ut på balkongen för att svalna. När jag hämtade in den var det hål i påsen runt ugnsformen och det låg potatisstrimlor utanpå. Så nu har jag ofrivilligt matat fågelungarna med Sveriges nationalrätt.