Kommer ni ihåg vad vi pratade om tidigare, migration? Alltså när man flyttar. Vad kan det finnas för anledningar till att man flyttar till ett annat land?

Ett tiotal händer sträcks ivrigt upp i luften efter läraren Britt Johanssons fråga till en av sjätteklasserna på Knutbyskolan i Stockholmsförorten Rinkeby. Man kanske blir kär i någon som man flyttar till, man kanske får jobb, eller så kan man fly från krig, är några av förslagen från eleverna.

Hela tiden upprepar Britt Johansson de aktuella orden, förklarar, hittar synonymer och bjuder in eleverna till att själva uttrycka hur de tänker. På skolan arbetar man sedan flera år tillbaka metodiskt med språket utifrån en modell som kallas genrepedagogik. Och det har gett goda resultat hos eleverna, varav många inte har svenska som modersmål.

Läste knappt

Vi hade kanske femtio procent tidigare som klarade och förstod böcker som var åldersadekvata. Nu är det, åtminstone i sexan, ungefär åttio procent. Det har lett till att vi kan jobba med samma texter och böcker som man gör i områden där barnen har svenska som sitt modersmål. Det var inte ens aktuellt tidigare, säger Britt Johansson.

Hon tog över sin sjätteklass i februari i år och då läste eleverna knappt alls. Nu har läslustan väckts, vilket ett stapeldiagram över antalet lästa sidor den senaste tiden skvallrar om.

Högläsning viktigt

Men att få barnen att vilja läsa mer är en stor utmaning, där också föräldrarna spelar en viktig roll.

Många barn läser inte hemma i dag. Högläsning är a och o. Där märker man att det har blivit sämre, så det är inte skolan alltid det hänger på, utan också vad som händer hemma, säger Christina Maelan.

Det är svårare att motivera killarna till att läsa, säger hon.

Det tror jag hänger ihop med det här med att de sitter mycket med datorerna. De har inte tålamod att läsa, allt ska gå snabbt. Det är inte bra, för att kunna läsa är ju så viktigt.