På mindre än en timme var mötet i Östhammars kommuns högsta beslutande organ avklarat. Strategidokumentet om äldreplan, omdöpt till "Det goda livet som äldre i Östhammars kommun 2018-2022", hyllades av flera ledamöter av olika kulör för att det förankrats brett och ger nämnder och förvaltningar vägledning för egna handlingsplaner som på olika sätt ska ge äldre personer ett rikt liv. Dokumentet klubbades utan någon egentlig debatt. Oppositionsrådet P-O Olsson (M) stödde också förslaget till beslut, men anmärkte på att kommunstyrelsens majoritet valt att döpa om dokumentet från "Äldreplan".

– Socialnämnden har gjort ett förtjänstfullt arbete. Men dokumentet är uppenbarligen så bra att kommunledningen inte vågar kalla det för en plan, eftersom det skulle ställa för höga krav på kommunledningen. Men dokumentet är fantastiskt bra.

– Finessen är att det här ger oss vägledning inför framtida budgetarbete, självklart även inom socialnämnden, svarade kommunstyrelsens ordförande Jacob Spangenberg (C).

Kommunalrådet Margareta Widén Berggren (S) gick också upp i talarstolen.

– Vi antar inte handlingsplaner i kommunfullmäktige, det här är ett övergripande dokument. Men intentionerna är precis det som står där.

Kommunfullmäktige beslutade även – utan debatt – att tjänsten medborgarmotion från nästa år ersätter de befintliga delaktighetstjänsterna medborgarförslag och namninsamling.

Kerstin Dreborg (MP) ställde under kvällen en fråga om kultur- och fritidsnämnden analyserat vilket stöd som går till olika föreningar, och nämnde att en stor del av budgeten går till att driva sporthallar medan föreningar som äger och driver sina anläggningar bara får en bråkdel av det stöd som går till föreningar med verksamhet i kommunalt ägda anläggningar. Nämndens ordförande Jonas Lennström (S) svarade:

– Vi ser inte riktigt att vi har en orättvis fördelning. Jämför man en stor förening med mycket verksamhet så får de bidrag som går jämställa med dem som har ridskola. Det är vad vi följer och som föreningsstödet utgår från.

Han sa att uppföljning av stödet till föreningarna är en ständigt aktuell fråga och att ambitionen är att skapa en bättre koppling av anläggningsstödet mot verksamhet för prioriterade målgrupper. Rättvisa när det gäller jämställdhet och jämlikhet nämndes också.

Kerstin Dreborg var inte nöjd med svaret.

– Det kostar miljonbelopp att driva en ishall och det går inte att jämföra med lok-stöd och föreningsbidrag. Det är den orättvisan jag är ute efter, och den finns.

– I så fall har jag missförstått frågan och ber att få återkomma, sa Jonas Lennström och nämnde även att förändringar av föreningsstödsnormerna planeras nästa år.