Den fördjupade utvärderingen vid Uppsala brandförsvar bygger bland annat på intervjuer med 24 inblandade personer från ett antal räddningsenheter och ledningsnivåer. Utvärderingen visar att insatsen sannolikt kunde ha varit mer effektiv. Bland annat nämns att den första styrkan som kom på plats kunde ha agerat på annat sätt utifrån sina resurser – i stället för att dra slang och försöka släcka med vatten genom lägenhetsdörren kunde man ha använt pulverlans eller säckgranater för att bryta skadeförloppet och köpa tid till förstärkningens ankomst. "Omedelbara åtgärder kan ofta ha en avgörande betydelse för utgången av hela insatsen och kräver ett direkt agerande av första enheten på plats" står i rapporten.

Även på flera andra punkter fanns brister. Som mest var fyra brandstyrkor från olika orter på plats samtidigt och rollfördelningen mellan styrkeledarna var tidvis oklar. Försök med så kallad skärsläckare från trapphus gjordes med personal som saknade adekvat utbildning, en rökdykargrupp från en styrka tilldelades en rökdykarledare som inte känt till att han haft den uppgiften. De två styrkorna hade inte heller samma rökdykarkanal inställd och kunde inte kommunicera. Ett mål från räddningsledare om att minimera vattenskador i bygganden verkar inte ha nått ut till personalen och ett tänkt mål att låta taket brinna av genomfördes inte fullt ut.

Utvärderingen lämnar en rad förslag. Brandförsvaret bör bland annat öva på att sätta tydliga mål med insatsen och ha en taktisk plan för hur målet ska uppnås. En annan slutsats är att brandförsvaret bör öva på skadeplats med organisation, ledningsmöten, gemensam lägesbild, tydlighet och förståelse för rollerna. Flera stationer behöver ihop och det bör finnas samövningar mellan heltidsbrandmän och rib-personal. Förmågan att ge tydliga order och ta emot tydliga order behöver också övas, och mindre styrkor bör utbildas i omedelbara åtgärder.

Artikelbild

| Avspärrat. Huvudgatan genom Öregrund spärrades av i samband med branden, som bekämpades av sex styrkor innan man kunde avsluta insatsen.

Anders Ahlström är räddningschef vid Uppsala brandförsvar. Han säger till UNT att man redan jobbar mycket med sådana här frågor.

– Stora delar av vad vi sysslar med är att utbilda oss och öva. Det ska inte ses som ett försvar, men mina medarbetare har höga ambitionsnivåer och det här är ett svårhanterat område. Så fort vi inte är på topp kommer feedback på saker som vi behöver utveckla vidare, vilket är jättebra.

Får styrkorna tillräckligt mycket övning och utbildning?

– Vi försöker vara bra på väldigt mycket samtidigt, då blir det med automatik så att vi får prioritera. Jag tycker att det är bra att vi har sådana här öppna rapporter som öppet och tydligt redovisar att här kan vi göra saker bättre. Men om man jämför med hur det ser ut runt om i landet tycker jag att vi inte behöver skämmas för oss på något sätt, vi bedriver bra räddningstjänst.