För tio år sedan fångades runt 5-6 gösar per nät, men sedan dess har det minskat. I år gav provfisket färre än en gös per nät. SLU Aquas provfiske vid Galtfjärden utanför Hargshamn visar också att gösarna är små och långt ifrån könsmogna. I ett pressmeddelande slår SLU Aqua larm om situationen.

– Årets fångst är rekordlåg. Bara en tredjedel så många gösar fångades i år jämfört med de senaste åren, säger Martina Blass, forskningsassistent vid SLU Aqua som genomfört provfisket.

Sedan 2006 har inte en enda könsmogen hona fångats i provfisket. Nu minskar även antalet unga gösar.

– Att gösarna inte är stora nog för att bli könsmogna och hinna föröka sig kan hota gösbeståndets långsiktiga utveckling. Nu ser vi också en stark nedgång även i mängden ung gös, vilket tyder på att beståndets status försämrats ytterligare, säger Örjan Östman, forskare vid SLU Aqua.

En trolig bidragande orsak som SLU Aqua lyfter fram är att fisketrycket i området varit högt under lång tid – både från sportfiskare och kustnära yrkesfiskare. Även ökningen av skarv och säl som skett kan ha bidragit till minskningen.

I Mälaren har regler om ökat minimimått och ökad maskstorlek i fiskenäten gett gösarna större chans att föröka sig innan de blir uppfiskade. Det ska ha gett effekt, både mer och större gös i Mälaren har rapporterats nyligen. Även i Roslagen har det införts vissa regleringar av gösfisket. Men den begränsade lekfredningen tycks inte ha stärkt beståndet. Forskarna vid SLU Aqua tror att en hårdare reglering av fisket sannolikt kan gynna gösen.

– Det positiva resultatet i Mälaren visar att en starkare reglering av fisket även vid kusten sannolikt skulle kunna gynna gösbeståndet och därmed även fisket. Att helt undvika fiske på gös under våren före och under leken kan vara en åtgärd, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua.

Stödutsättning av gösyngel tror inte SLU Aquas forskare kan ha någon större effekt.

– Gös har specifika anpassningar till sin livsmiljö. Genetiska studier visar att gös från sötvatten utplanterad vid kusten inte bidrar till gösbestånden på kusten, troligen på grund av dålig anpassning till kustmiljön. Eftersom det finns gott om lämpliga miljöer för gösyngel i området, så är det bristen på lekfisk som utgör det stora problemet. Vi måste främst arbeta för att få tillbaka de stora och könsmogna gösarna längs kusten, säger Örjan Östman.