Det var känt att det kunde hända. På sina håll är känslorna ändå upprörda bland lärare efter att deras chefer nyligen meddelat att somliga inte längre får behålla det statliga lärarlönelyft som de haft i två års tid (se fakta). Anledningen är att barn- och utbildningsförvaltningen ändrat villkoren som styr vilka som kan få del av pengarna. Tidigare handlade det enbart om kvalifikationer och pedagogisk skicklighet, men genom förändringen fördelas lärarlönelyft inom grundskolan och gymnasiet även efter en socioekonomisk nyckel. I förskolan hänger det ihop proportionellt med barnantal.

– Vi är väldigt missnöjda med den här förändringen, säger Sofia Lindgren är lokal ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Var det bättre med förra modellen?

Artikelbild

| På Bruksgymnasiet i Gimo har antalet lärare som får del av lärarlönelyftet minskat från cirka 30 till 19, genom den nya modellen med socioekonomisk viktning.

– Nej, den tyckte vi inte heller om. Då var det ett ansökningsförfarande. I vilken annan yrkesgrupp ansöker man om att få mer i lön?

Hur borde kommunen agerat i stället?

– Alla som haft lyftet tidigare borde ha fått behålla det. Sedan kunde kommunen ha skjutit till ytterligare lite pengar. I de kommuner som har lagt till egna pengar har lärarkåren fått bekräftelse på att alla gör ett bra jobb, säger Sofia Lindgren.

Även Pernilla Eklund, lokal ordförande i Lärarförbundet, är kritisk.

– Vi vill att alla lärare ska kunna få del av mer pengar för att vi ska få upp våra löner. Tanken var att om staten skjuter till en del pengar kommer kommunerna att göra det också. Men det har man inte gjort här.

Hur ser du på att lärare blir av med lyftet som de fått?

– Jag kan förstå att det kan svida att bli av med 2 500 kronor och det är olyckligt att det blev så. Enligt den här modellen blir man dessutom av med lyftet om man byter arbetsplats och det står vi inte bakom. Du är ju inte en mindre skicklig lärare för att du byter till en annan skola.

Hon har ändå viss förståelse för att arbetsgivaren vill genomföra förändringen.

– Det gick väldigt fort förra gången och man tog inte riktigt hänsyn till riktlinjerna från Skolverket. Vi anser också att rektorerna själva kan utse de lärare som de ska ge lyftet till.

Barn- och utbildningschef Lisbeth Bodén säger att man tänkte på ett annat sätt i första omgången. Hon önskar att nuvarande modell införts från början.

– Jag kan förstå att det finns en besvikelse där ute. Men det känns också bra att vi följer de intentioner som finns om likvärdighet och socioekonomisk fördelning.

Kan kommunen kompensera dem som inte får lärarlönelyftet?

– Intentionen fanns från regeringshåll att kommunerna skulle gå in stötta upp, men det har vi inte haft möjlighet till.