I en skrivelse till landsbygdsministern, som flera fiskeföreningar och även kommunalråden Margareta Widén Berggren (S) och Jacob Spangenberg (C) i Östhammars kommun står bakom, lyfts att Havs- och vattenmyndigheten inte tar hänsyn till vare sig de sociala eller de samhällsekonomiska intressena som rör det kustnära fisket. Det heter, som UNT skrivit, att det storskaliga industrifisket i Ålands hav riskerar både det lokala torskbeståndet som strömmingen längs kusten i Uppsala och Stockholms län. Sigvard Sundell som är ordförande i Gräsö-Öregrund fiskareförening är inte nöjd med svaret från landsbygdsministern.

– Det var ett hövligt svar. Men undertonen var att det ska väl gå bra att samsas, säger Sigvard Sundell.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har inte haft tid för en intervju med UNT, men svarar skriftligt på ett antal frågor. Hans uppfattning är att fortsatt trålning i Ålands hav går att kombinera med miljömässiga och långsiktigt hållbara fiskebestånd.

Artikelbild

| Vill se trålningsförbud. Sigvard Sundell, Gräsö-Öregrund fisakreförening.

– Ja, det är myndigheternas bedömning. Inom EU-arbetet verkar regeringen för att fisket ska bedrivas på långsiktigt hållbara fiskbestånd. Det är därför glädjande att majoriteten av de fiskbestånd i Östersjön där tillräckliga data finns fiskas på hållbara nivåer enligt Internationella havsforskningsrådets (Ices) senaste utvärdering. Det strömmingsbestånd som finns i Ålands hav är enligt Ices i mycket gott skick. För torskbeståndet råder större osäkerhet och Ices ger därför råd enligt försiktighetsansatsen. Det finns inte några fiskbestånd i Östersjön där Ices rekommenderar fiskestopp.

Sven-Erik Bucht säger sig värna om det kustnära fisket men menar att det behövs ett gemensamt ramverk för det kommersiella havsfisket, som sker på samma bestånd.

– Detta ramverk finns genom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Inom detta ramverk görs anpassningar utifrån de olika fiskenas förutsättningar. Bland annat finns det redan i dag skillnader i rapporteringskrav och krav på utrustning mellan större och mindre fartyg, där syftet är att inte onödigt försvåra för mindre fartyg. Regeringens uppfattning är att det är viktigt att möjligheter till förenkling tas till vara när dessa regelverk nu ska ses över inom EU, samtidigt som man måste kunna säkerställa att fisket sker på ett hållbart sätt.

Varför kan inte trålningsförbud införas?

Artikelbild

| Sedan år 2004 finns ett generellt förbud mot trålfiske i de vatten som Sverige ensamt råder över, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Sedan år 2004 finns ett generellt förbud mot trålfiske i de vatten som Sverige ensamt råder över, det vill säga ut till fyra sjömil utanför vår kuststräcka. Det finns undantag för mer selektiva och skonsamma trålar enligt villkor som meddelas av Havs- och vattenmyndigheten. Sverige har i och med EU-medlemskapet överlämnat lagstiftningsbehörigheten för havsfisket till EU och kan därför inte ensidigt lagstifta om regler utanför trålgränsen.

Avtal finns även med Sveriges grannländer om tillträde till fiskevatten, säger Sven-Erik Bucht.

Artikelbild

| Kvoter styr. Det kustnära fisket sker främst med garn.

– Då såväl fisket som fiskbestånden rör sig över nationsgränser är det viktigt att det finns gemensamma regler för samtliga fiskare och regeringen arbetar därför mycket aktivt med frågor om ett hållbart fiske tillsammans med våra grannländer.

Men Sigvard Sundell är skeptisk. Han menar att industritrålning hindrar den lekande strömmingen att gå in till kusten och att situationen blir sämre och sämre. Strömming och skarpsill är basnäring för bland annat torsk, abborre och gös som också påverkas av trålningen.

– Det är katastrofalt. Men de stora fiskarna får de inte sätta krokben för, och något trålförbud i Ålands hav tar de inte upp tydligen. Blir det inte det, då är det natt alltså.

Läs mer i UNT: Efterlyser ny fiskeripolitik

Läs även: Regeringen siktar på långsiktigt hållbar fiskerinäring