Brist på öppenhet var en anledning till att de nya styrelsemedlemmarna i Öregrunds utvecklingsråd ville förändra hur gruppen arbetar i framtiden. På ett möte i onsdags beslutade styrelsen att rådet ska arbeta med mer insyn

– Vi kommer att jobba med större öppenhet. På biblioteket finns det en pärm där vi kommer att sätta in protokoll och de kommer även att läggas ut på Facebook, säger Olle Pettersson, medlem i styrelsen.

I Östhammars kommun finns det sammanlagt elva lokala utvecklingsgrupper. De jobbar alla för att utveckla samhällena där de är aktiva samtidigt som de fungerar som bollplank när kommunen ska fatta beslut i frågor som rör orterna. Nu hoppas Olle Pettersson att allt fler Öregrundsbor ska komma med förslag på vad utvecklingsrådet ska jobba med i framtiden.

– Vi vill få in uppdrag från invånarna i Öregrund. Vi vill veta vad man vill att vi ska göra för Öregrund, säger Olle Pettersson.

Hur viktigt är det att en sådan här utvecklingsgrupp har förankring på orten den verkar i?

– Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi har Öregrundsbornas stöd.

Upplever du att det funnits en kritik mot Öregrunds utvecklingsråd tidigare?

– Ja, inte mot den nya gruppen men mot den förra. Det var därför man satte igång ett utvecklingsarbete för att omforma Öregrunds utvecklingsråd. Det var brist på insyn och det fanns ingen öppenhet.

Öregrunds utvecklingsråd kommer även att förändra sitt arbetssätt. För att effektivisera arbetet har styrelsen bestämt att flera så kallade intressegrupper ska bildas.

– Det som varit mest akut för oss att ta tag i är skolfrågan. Vad händer med Öregrunds skola när man bygger nytt i Östhammar?

Andra grupper kommer bland annat att titta på trafiksituationen i Öregrund och att arbeta med hamnens utveckling.

– Det finns en hamngrupp som till exempel jobbat med en eventuell förlängning av piren, säger Olle Pettersson.

För kommunalrådet, Jacob Spangenberg (C), är samarbetet med kommunens olika utvecklingsgrupper viktigt.

– Det är klart att de fyller en viktig funktion. De ser väldigt olika ut i de olika kommundelarna. Några grupper är väldigt aktiva medan andra inte är det. Det brukar gå upp och ned. Vi får framför allt synpunkter och råd från grupperna i viktiga frågor, säger Jacob Spangenberg.