Snippan är bäst!”

”Snoppen är mest bäst!”

”Snoppen är roligast för den har hål i huvudet!”

Artikelbild

Åsikterna och tankarna är många bland barnen på avdelningen Sleipner, på Tuna Backars förskola. Vi sitter på golvet med ett gäng tre- till femåringar och pratar om musikvideon ”Snoppen och snippan” som de just tittat på med spända öron och stora ögon. ”Snoppen och snippan” är en sång om könsorgan där en dansande penis och vagina sjunger om hur de är ”ett härligt gäng”.

I skrivande stund har videon omkring fyra miljoner visningar på Youtube och den har spridits över hela världen. I Sverige har sången hyllats av många. Men många har också upprörts. Rejält. En del av kritiken har handlat om att videon är för heteronormativ samt att penisen står upp och därmed kan tolkas som erigerad. Bland barnen på Sleipner är det en pojke som reagerar över att könsorganet inte ser ut som det brukar.

– Varför är snoppen upp och ner? Om den kissar så får den ju kisset på sig! konstaterar femårige Pelle.

Men en stor del av kritiken mot musikvideon har varit att innehållet helt enkelt inte skulle vara lämpligt för små barn.

Artikelbild

Omdebatterad. ”Snoppen 6 snippan” sändes först i programmet Bacillakuten i Svt:s Barnkanalen. Nu har den flera miljoner visningar på youtube. Många har kritiserat videon för att vara olämplig för små barn.

”Det här är bara sjukt. Hade aldrig velat att mina barn skulle se detta.” kommenterar en förälder videon. Signaturen orolig mamma skriver ”Jag tror att dom som är pedofiler och jobbar bland barn kan använda detta i dåligt syfte”. Ett annat exempel på reaktion lyder ”En treåring ska inte behöva kolla på något sånt. Detta är sexrelaterat och inte alls lämpligt för barn.”

De kritiska rösterna har varit så pass många och höga att Youtube satte en 18-årsgräns för att kunna se klippet vars uttalade målgrupp är barn upp till sex år. Åldersgränsen är nu hävd men Svt valde att lägga ut en längre artikel på sin hemsida med frågor och svar kring låten för att bemöta den oro och ilska som uttryckts.

Artikelbild

Klassiker. Barnboken ”Per, Ida & Minimum” av Grethe Fagerström och Gunilla Hansson kom ut 1977 och handlar om sex och samlevnad. Enligt Gunilla Hansson skapade boken inte alls mycket rabalder trots att den är väldigt explicit.

Vare sig Annica Gelin eller Carina Andersson som båda är förskollärare på Sleipner är förvånade över de starka reaktionerna:

– Vi är alla fostrade enligt traditionella könsroller och den här typen av frågor har alltid tystats ned. Svårt att säga varför det är så men å andra sidan finns ju det en viss tabu överhuvudtaget kring att prata om sex och kön i vårt samhälle, säger Carina Andersson.

Artikelbild

De tycker båda att musikvideon ”Snoppen och snippan” är bra.

– Barn i den här åldern är nyfikna. De drar ner byxorna och visar könsorganen för varandra. De ställer frågor som ”hur gör man barn? Allt är en naturlig del av deras utveckling och då kan en sådan här sång ge tillfälle att diskutera den typen av frågor, säger Annica Gelin.

Artikelbild

Carina Andersson nickar instämmande och lägger till:

– De flesta föräldrar hanterar de här frågorna utan större problem, men vissa reagerar jättestarkt och blir upprörda om ett barn exempelvis drar ner byxorna och visar rumpan. Vi pratar alltid med barnen om en sådan situation uppstår och förklarar att vi inte gör sådant här, varken på oss själva eller på någon annan.

Artikelbild

Enligt förskolans läroplan finns det ingen sexualundervisning för barnen. Dock finns mål såsom att barnen ska utveckla sin kroppsuppfattning samt få förståelse för att alla människor har samma värde oavsett sexuell läggning. Från och med två års ålder är det många barn som börjar utforska sig själva och flera lärare på Uppsalas förskolor som UNT pratar med vittnar om hur barns sexualitet kan vara ett känsligt ämne att hantera.

Filippa Levander Hübinette är nyut­examinerad förskollärare vid Öster­ledens förskola i Gamla Uppsala.

Artikelbild

Hon berättar att i utbildningen ingår delar som berör barns sexualitet men att det borde finnas en del som fokuserar på hur man bemöter vårdnads­havarna.

– Just eftersom ämnet kring barns sexualitet är så laddat tror jag att det skulle vara bra. Alla bär vi på olika ryggsäckar som påverkar våra synsätt.

Artikelbild

Filippa Levander Hübinette säger att personalen i varje arbetslag på förskolan diskuterar och enas kring hur de ska hantera exempelvis situationer där barn ställer frågor om könsorganen.

– Det är viktigt att barnen får en positiv självbild och att de respekterar sina egna och andras gränser, också fysiskt. Vi måste även vara lyhörda för att vårdnadshavare har olika åsikter om hur vi hanterar frågor som rör till exempel sexualitet.

Relativt få studier har gjorts kring förhållningssätt till barns sexualitet, men ifjol presenterades en rapport om ämnet baserad på intervjuer med personal från 22 förskolor i Malmö. Resultatet visade bland annat att personalen tycker det vore bra med mer utbildning kring barns sexualitet och förhållningssätt kring det när man läser till förskolepedagog. Personalen sade sig även ha sett en förändring över tid angående barns minskade handlingsutrymme att uttrycka och utforska sin sexualitet.

Och visst har det hänt något över tid.

I utländska medier har videon ”Snoppen och Snippan” fått mycket beröm, men flera skribenter förvånas över att det kan bli så starka reaktioner i Sverige – ett land som gjort sig känd för sin frispråkighet.

På 1970-talet gavs flertalet svenska barnböcker ut med mer eller mindre explicit innehåll. Bland annat boken ”Per, Ida & Minimum”, skriven 1977 av den numera avlidna Uppsalaförfattaren Grethe Fagerström samt Gunilla Hansson, som tar upp samlevnad, sexualitet och hur barn blir till på ett väldigt rakt och öppet sätt. I en scen i boken sitter hela familjen, inklusive katten, i soffan och pratar om samlag. Pappan berättar hur hans ”snopp blir stor och står rakt ut” samtidigt som mamman beskriver hur hennes ”slida blir mjuk och fuktig”.

Enligt Charlotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö Högskola, finns en del av förklaringen troligtvis i mediernas nyhetsflöde.

– Man kan spekulera i om vi inte längre är så öppna utifrån det vi läser i media om pedofiler och olika sexuella övergrepp, även övergrepp mellan barn, säger hon och fortsätter:

– Jag säger inte att man ska förringa ett enda fall. Men en konsekvens av den rapporteringen är att man har fokuserat på det mörka, på bekostnad av det positiva. Vi har blivit rädda för att ta i ämnet. I Malmö på Sveriges enda masterutbildning i sexologi planerar vi därför nu att ta upp mer om barns sexualitet, eftersom det hittills inte funnits med på ett fördjupat sätt. Sexualitet finns ju med genom hela livet även om det yttrar sig på olika sätt beroende på ålder.

Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning vid Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) håller med om att man är mer medveten om pedofili och övergrepp i dag, samt att det finns en rädsla för att man ska sexualisera barn.

– När vi är rädda för, eller osäkra på, något tenderar vi att tystna för att vi då tror att risken för skada är mindre. Men tystnad är aldrig en bra idé. Öppenheten är det bästa skyddet för barnen.

Bara de senaste veckorna har UNT i flera artiklar rapporterat om övergrepp mot barn. Sven Ernstsson är verksamhetschef vid Barn- och ungdomspsykiarin i Uppsala som tar emot och hjälper barn som råkat ut för sexuella övergrepp. Han tycker inte att föräldrar ska vara rädda för att prata om snippan och snoppen med deras barn redan från ung ålder.

– Det blir väldigt konstigt om en främling introducerar de här begreppen för barnen. När man pratar om könsorganen kan man samtidigt lära barnen att de är okränkbara och att ingen har rätt att närma sig deras kropp på ett otillbörligt sätt. Om någon skulle göra det, ska barnen berätta det och det underlättas av om föräldrar och barn redan kan tala om ämnet tillsammans, och det inte framstår som skamfullt

Hans Olsson instämmer och säger att vi har en tendens att tolka in ett vuxenperspektiv.

– När barn säger ’ska vi leka knulla’ så tänker vi kanske hjälp! Men för dem handlar det kanske om att ligga ovanpå varandra eller bredvid varandra, medan det ju för oss har en annan betydelse.

Tillbaka på avdelningen Sleipner är ­barnen fortfarande inte eniga om snippan eller snoppen är bäst. Men de är överens om att de tycker att det är en väldigt skojig sång. Den får vissa barn att tänka på andra saker de har lärt sig om kroppen.

– Min storebror säger att man kan göra mer än att bara kissa med snoppen, säger Sofi 5 år.

De andra barnen lyssnar intresserat. Själv känner jag en viss nervös bävan för vad som ska komma näst.

– Man kan dra undan huden längst fram och då är det rött där. Fast det är inte blod! fortsätter hon

Vi vuxna är tysta och jag känner hur mina kinder blir röda, men snart avbyter Kevin, 5 år.

– Musikvideon var jättekul! Men nu vill jag titta på Bamse! säger han och får medhåll från resten av barnen.