Ambient i en sal, techno i en annan och psykedelisk deppelektronica i en tredje. Trots den helelektroniska röda tråden kan Volt mycket väl vara landets kontrastrikaste festival. Åtminstone på så liten yta och över så kort tid. Det är också sällan musiken passar så bra ihop med byggnaden som under Voltfestivalen.

Vid niotiden på kvällen började folk strömma till, men stämningen var fortfarande mest förväntansfylld och avvaktande. AGF missade mikrofonen och lät sång glida ut i tomma intet. Raden ”alone in the woods” skapade en kuslig stämning i Sal B och folk stod tryckta längs väggarna som på ett högstadiedisko innan de första vågade gå upp på dansgolvet.
- Hittills är det väl lugnt och spooky. Lite för mycket pling plong och mystiskt för min smak. Jag gillar mer när det är röjigt, sade Charlotte Svedner och fick medhåll av sin pappa Mikael Johansson.

Till vardags är Olof Dreijer ena halvan av elektronikaduon The Knife. På Volt spelade han under aliaset DJ Coolof och bjöd på tung elektro med drum & base, techno och house. Konserten kändes som ett startskott på den mer livliga delen av festivalen. Sal B fylldes, folk började dansa och sedan var det igång.

B6 från Kina i Sal C blandade ambient och hård techno på ett kanske mer närgånget sätt än någon innan honom. I början gav det musiken ett djup som man sällan hör i mer dansanta varianter av techno. Som för att understryka sin aktualitet bar han en t-shirt med årtalet 2010 tryckt på bröstet. Sedan gick setet över i en ännu hårdare variant och nyanserna försvann i samma takt som svettdropparna trängde fram på de dansande besökarnas pannor.
- Jag är inte här för att se ORB. De är lite för tjatiga och slätstrukna för min smak. Man har hört det förr liksom. Oljud och experimentell musik som skriker oordning är mer min smak, sade Ki Mähler.

Stockholmsartisten The Field är en av Sveriges få världsstjärnor inom techno och visade varför när han fick Uppsalapubliken att dansa och njuta av ett sublimt bildspel med vyer över San Fransiscos downtown, Golden Bridge och containerupplag på samma gång. The Field tilltalar även publik som vanligtvis inte är inne på techno genom att blanda in riktiga instrument i sina livespelningar. Setet kulminerade i en tung rockavslutning där trummorna och elgitarrerna lade en extra dimension till det elektroniska bullret.

Kvällens enda riktiga superstjärnor och det stora dragplåstret var dock ORB, som sedan några år tillbaka kallar sig Le Petit ORB. Engelsmännen påminde publiken om en tid och en plats när ambientbaserad techno kunde ligga högt upp på försäljningslistorna, när de engelska rejvkidsen fortfarande var oskuldsfulla och ORB blev hjältar när de etiketterade sin musik som ”ambient house for the E generation”. På Volt andas duons varenda rörelse tidigt 90-tal och i en timme är de fortfarande det coolaste och hippaste man kan lyssna på och det utstuderat retro bildspelet känns nytt och fräscht fast det inte borde göra det.
- Konserthuset är byggt för en elektronikafestival. Det borde vara såhär här varje helg, säger besökaren Harry Svensson och går vidare mot nästa spelning som börjar klockan två.