– Vi yttrade oss under utredningen och såg svårigheterna när man lutade sig mot vattenregleringen. Det är orealistiskt att dämma upp mer vatten i Dalälven, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef på Fortum.

När länsstyrelsen i Gävleborg presenterade en myggbekämpningsstrategi i måndags framhölls en förändrad vattenreglering i Dalälven som en effektiv metod. Färre översvämningar ger färre mygg.

Projektledarna hyste gott hopp om att kraftbolagen ska vara med på noterna och genom god vilja vara beredda att frivilligt avstå någon procents kraftproduktion genom en ökad uppdämning och därmed göra tillvaron drägligare för den myggdrabbade befolkningen i Nedre Dalälven-området.

Men riktigt så enkelt tycker kraftbolagen inte att det är. Det handlar inte om samarbetsvilja, utan om vad som är praktiskt möjligt.
– Om man kan visa att myggproblemen självklart beror på regleringen, så visst. Då skulle vi kunna vara aktiva i det arbetet, säger Jens Bjöörn.

Det är Dalarnas Vattenregleringsföretag som ansvarar för reglering av vatten för kraftproduktion i Dalälven. Delägare är kraftproducenterna. Fortum är en av två stora producenter i älven. Den andra är Vattenfall. Fortum kontrollerar bland annat dammarna vid Trängselsjön, Siljan och sjön Runn.

Jens Bjöörn pekar på de målkonflikter som en ökad vattenreglering skulle kunna leda till bland befolkningen längs hela Dalälven. Både sänkta och höjda vattennivåer kan orsaka olägenheter uppströms.

En uppfattning som har framförts bland markägare i Österfärnebo är att den som orsaker myggproblemen – varmed menas kraftbolag som genom okänslig vattenreglering struntar i om de orsakar översvämningar och myggproblem – också är de som ska ta konsekvenserna, det vill säga finansiera BTI-bekämpningen. Det ska alltså inte skattebetalarna göra. Hur ser Jens Bjöörn på det?
– Kraftbolagen orsakar inte myggproblemet! Med dammar tillför vi tvärtom en möjlighet att med verkningssamma åtgärder bidra till att minska problemet, men det är ju inte detsamma som att ha ansvar för problemet, säger han.